Opiater

Hitta i sidan


    Definition

    Förgiftning med alfentanil, apomorfin, buprenorfin (Subutex), dextropro-poxifen, etylmorfin, fenoperidin, fentanyl, heroin, hydromorfon, ketobemidon, kodein, metadon, morfin, opium, oxykodon, pentazocin, peti­din, remifentanil, sufentanil eller tramadol.


    Klinisk bild

    Opiater verkar genom bindning till endorfinreceptorer i CNS. Effekten är depri­merande på cortex och stimulerande på medulla spinalis. Affiniteten är hög till receptorer i andningscentrum där effekten är deprimerande.

    Hypnotika och alkohol potentierar den toxiska effekten. OBS! Kombi­nationen dextropropoxifen - alkohol är förrädisk, i vissa fall kan en endast måttligt stor blandöverdos leda till medvetandepåverkan och uttalad andningsdepression!

    Typisk symtomtriad: Medvetandesänkning, andningsdepression, mios.

    Övrigt: Blek, fuktig hud, illamående, slapp muskulatur och areflexi, cyanos, hypotension. Lungödem. Vid allvarlig förgiftning risk för rabdomyolys och njurskada. Kramper (särskilt: kodein, pentazocin, ketobemidon, petidin och dextropropoxifen). Cirkulationssvikt med breddökade QRS är sällsynt men förekommer vid dextropropoxifen överdos.


    Utredning

    Sedvanliga intoxikationsprover samt U-Dextropropoxifen och/eller U-Opiater som detekterar förekomst av morfin, heroin, kodein, hydromorfon och oxykodon.


    Behandling

    1. Andningsunderstöd tills patienten har tillfredsställande spontanandning.
    2. Vid stor tablettöverdos lönar sig ventrikelsköljning ofta lång tid efter intaget på grund av pylorospasm och/eller nedsatt tarmmotorik. Ge i dessa fall även 50 g aktivt kol.
    3. Antidotbehandling: Vid andningsdepression och behov av reversering ge Inj naloxon (Narcanti) 0,4 mg/ml, 1 ml iv. Dosen upprepas vid behov tills andningsdepressionen är hävd. Upp till 2 mg kan vara indicerat för att upphäva den andningsdeprimerande effekten. Den initiala antidotdosen behöver vanligen itereras, ofta lämpar sig då intramuskulär administrering, men vid svår förgiftning kan en kontinuerlig infusion bli nödvändig. Förslagsvis 10 µg/kg/tim som start. Dosen justeras sedan med hänsyn till andning, blodtryck och vakenhetsgrad.
    4. Vid breddökade QRS-komplex och cirkulationspåverkan inf natrium-bikarbonat, se vårdprogram “Förgiftningar – allmän del”.
    5. Överväg LVM-anmälan.

    Uppdaterad: 2017-09-22