Calciumantagonister

Hitta i sidan


    Farmakodynamik

    Calciumantagonister hämmar inflödet av calcium genom calciumkanalerna i myokardiet och i glatt muskulatur vilket leder till hämmande effekt på framför allt AV-noden men även sinoatrialt. I perifera kärl ger det en vasodilatation i arterioli och blodtryckssänkning. Verapamil och diltiazem har framför allt hjärtspecifik effekt. De ”kärlspecifika” preparaten (nifedipin, nimodipin, nisoldipin, amlodipin, felodipin, isradipin) är framförallt blodtryckssänkande.


    Klinisk bild

    Vid intag av depotpreparat (Isoptin retard, Cardizem Retard m fl) kan symtomen uppträda först efter 12-24 tim.

    Yrsel, huvudvärk, illamående, konfusion, kramper, hypotension, hypokalemi, hyperglykemi.

    Bradyarytmier och hjärtsvikt framför allt vid överdosering av diltiazem eller verapamil.


    Behandling


    1. Ventrikelsköljning samt 50 g aktivt kol om mindre än 2 timmar förflutit sedan intaget. Efter intag av depottabletter kan den inledande koldosen kompletteras med ny dos efter 2-4 timmar. Ge inj Atropin 0,5 mg/ml, 1 ml iv före ingreppet på grund av risk för vagusstimulering.
    2. Vid stort intag av depotpreparat rekommenderas tarmsköljning med Laxabon i tidigt skede.
    3. Inj calciumglukonat 20(-30) ml långsamt iv (licenspreparat). Upprepas efter 15 min vb.
    4. Påbörja vätsketillförsel vid lågt blodtryck.
    5. Inj Atropin 1-3 mg iv vid bradykardi.
    6. Vid svårare förgiftning med cirkulationspåverkan, diskutera tidigt med Giftinformationscentralen. Nedanstående åtgärder kan övervägas.
    7.  Vid hypotension och bradykardi ges förutom vätska beta-stimulerande farmaka som ökar den intracellulära calciumfrisättningen. Inf dobutamin 5-20 µg/kg/min om nedsatt kontraktilitet och/eller inf noradrenalin 0,05-0,5 µg/kg/min om vasodilatation. Inf isoprenalin vid uttalad bradykardi.
    8. Vid terapiresistens ger man högdos insulin/glukos, diskutera med Giftinformationscentralen.
    9.  Vid behov ges tillägg inj Glukagon, 10 mg iv + infusion 2-5 mg/timme.
    10. Transvenös pacemaker vb. Vid terapiresistent cirkulatorisk chock bör extrakorporalt cirkulationsstöd övervägas. Se översikt ”Förgiftningar” i början av detta kapitel.
    11. Långvarig HLR (timmar) är indicerad vid hjärtstopp.

    Uppdaterad: 2017-09-22