Disseminerad intravasal koagulation (DIC)

Hitta i sidan


    Definition

    Patologiskt intravaskulär aktivering av koagulationssystemet. Konsumtion av koagulationsfaktorer och trombocyter med fibrinutfällning i mikro-cirkulationen. Sekundär aktivering av fibrinolysen.


    Orsaker

    Ofta i samband med septikemi, trauma, stor kirurgi, malignitet, obstetriska komplikationer mm.


    Klinisk bild

    Varierande klinisk bild från enbart laboratoriefynd till multipel organsvikt. Blödningsbenägenhet med spontana blåmärken. Generell blödnings-benägenhet i svåra fall. Ökad trombosbenägenhet. Njursvikt, leverpåverkan, ARDS, multiorgansvikt.


    Utredning

    D-dimer, PK och APTT är förhöjt. TPK, fibrinogen och ATIII är sänkt.
    Lindrig DIC/Risk för svår DIC: PK 1,3-1,7; TPK 50-100.
    Svår DIC: PK >1,7; TPK <50.


    Behandling

    Åtgärda den bakomliggande orsaken om möjligt. Lindrig DIC bör i regel inte behandlas. Följ prover och klinik. Vid svår DIC och blödning ges plasma 10-20 ml/kg. Trombocytkoncentrat ges vid blödning om TPK är <20 x 109/l. Överväg tillförsel av fibrinogenkoncentrat vid P-Fibrinogen <1,0 g/l. Andra koagulationsfaktorer kan ges i svåra fall. Diskutera med koagulations-specialist vb.


    Uppdaterad: 2017-09-22