Myokardit

Hitta i sidan


    Definition

    Sjukdom i myokardiet med inflammatoriska infiltrat, nekros och/eller degeneration av myocyter. Antingen akut fas (de två första veckorna) och/eller kronisk form med ”autoimmun” destruktion av myocyter.


    Orsaker


    • Virus (coxsackie B) är vanligaste orsaken till akut och subakut myokardit. Vanliga virusjukdomar kan följas av myokardit. Cirka 50 % är ”idiopatiska” (virusetiologi?).
    • Ovanliga agens: Streptokocker, meningokocker, mykoplasma, Borrelia, toxoplasmos, trypanosoma, malaria, Chagas  m fl.
    • Läkemedel – t ex HIV-medel, doxyrubicin, kokain, amfetamin.
    • Jättecellsmyokardit. Snabbt och allvarligt förlopp. Autoimmun mekanism.
    • Eosinofil myokardit. Kan vara del i överkänslighetsreaktion, systemsjukdom eller infektion.
    • Postpartum-myokardit. Sista graviditetsmånaden och upp till 5 månader post­partum.
    • Myokardpåverkan vid systemsjukdomar som sarkoidos, SLE, reumatoid artrit, jättecellsarterit, inflammatoriska tarmsjukdomar.
    • Strålterapi mot thorax (även långsiktiga skador på kärl och klaffar).
    • Rejektion efter hjärttransplantation.


    Klinisk bild

    Varierande symtom från trötthet och mild dyspné till svår hjärtsvikt. En föregående virusinfektion ses hos 60 % med ett intervall på 1-2 veckor mellan infektionen och insjuknadet.

    • Feber, trötthet, sjukdomskänsla.
    • Bröstsmärtor med obehag i bröstet, pleuritsmärta (vid samtidig perikardit eller retrosternal tyngdkänsla.
    • Ansträngningsdyspné vanligt, ortopné eller vilodyspné i svåra fall.
    • Arytmier, som kan leda till plötslig död.

    Misstänk myokardit hos yngre patient med akut hjärtsvikt utan bakomliggande sjukdom och avsaknad av riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom.

    • I status ses ofta 1. takykardi utan feber, 2. tecken på hjärtsvikt, 3. trikuspidalis- och mitralisinsufficiens på grund av höger- och vänster­kammardilatation och 4. i svåra fall kardiogen chock.
    • Blodprover visar förhöjd CRP, SR, ibland leukocytos. Troponinökning ses hos  50 %.
    • EKG visar ofta sinustakykardi, ospecifika ST-T förändringar, perikardit, AV-block eller takyarytmier. Patologiska Q-vågor eller vänstergrenblock är ett allvarligt tecken.
    • Ekokardiografi kan visa systolisk eller diastolisk dysfunktion, generell eller regional hypokinesi. Vid samtidig perikardit ses perikardexudat.
    • MR hjärta har högst diagnostisk känslighet.


    Utredning


    1. Blodprover: Blod-, elektrolytstatus. CRP. Troponin. NT-proBNP vid sviktmisstanke.
    2. EKG, ekokardiografi.
    3. MR hjärta ska  övervägas.
    4. Koronarangiografi vid differentialdiagnostiska svårigheter.
    5. Virusserologi och har begränsat värde i den akuta situationen.
      Riktade odlingar och serologi efter anamnes.
    6. Hjärtbiopsi vid misstanke på jättecellsmyokardit.


    Behandling


    • Symtomatisk behandling av hjärtsvikt med betablockare, ACE-hämmare och diuretika vb.
    • Arytmier. Takyarytmier elkonverteras på vid indikation (ICD i svåra fall). Symtomgivande bradyarytmier kan kräva pacemaker.
    • Undvik NSAID och steroider, kan försämra svikt och läkning.
    • Utsättning av mediciner med negativt inotrop effekt (antiarytmika klass I). Ökad känslighet för digitalis, som bör undvikas.
    • Steroider + cyklosporin kan motiveras vid jättecellsmyokardit.
    • Antivirala medel har ingen bevisad effekt i akutsituationen.
    • I svåra fall mekaniskt cirkulationsstöd och hjärttransplantation.


    Uppföljning

    Patienten sjukskrives 1-4 veckor vid utskrivningen beroende på grad av kvarstående hjärtpåverkan och arbetsuppgifter. Kraftigare fysisk ansträngning ska  undvikas närmaste månaden. Patienter utan påtaglig myokardpåverkan i akutförloppet bör genomgå ekokardiografi och arbetsprov efter 4-6 v enligt lokala rutiner.

    Patienter med myokardpåverkan i akutförloppet (signifikanta arytmier, nedsatt EF eller troponinökning ska  genomföra förnyad ekokardiografi efter 3-4 veckor. Är detta normalt och patienten symtomfri bör man genomföra polikliniskt arbetsprov. Om ekokardiografi  visar fortsatt myokard­påverkan (nedsatt EF) eller patologiskt arbetsprov bör kraftigare fysisk anstängning undvikas kommande 5-6 månader. Därefter ny undersökning och kardiologbedömning. Patienter som haft svår myokardit bör följas upp även om normalisering skett då kronisk inflammation kan leda till dilaterad kardiomyopati och hjärtsvikt.

    ICD-koder: Akut myokardit I40.9; Myokardit vid andra sjukdomar I41.0-8


    Uppdaterad: 2017-09-26