Astma bronkiale

Hitta i sidan


    Klinisk bild

    Reversibel luftvägsobstruktion med eller utan hörbara ronki. Vanliga symtom är hosta, dyspné, tryck över bröstet, svårigheter att ta djupa andetag, ökad andfåddhet vid lätt fysisk ansträngning och nattliga uppvaknanden med hosta.

    Tänk på att obstruktivitet kan vara huvudsymtom vid anafylaxi. Patienter med anafylaxi har nästan alltid urtikaria och/eller angioödem och de ska behandlas enligt vårdprogram för anafylaxi.

    Svårighetsgradering vid akut astma

    Efter Läkemedelsboken 2014


    Utredning

    Blodprov efter behov. I svåra fall, B-celler, uppmärksamma eosinofili.

    Peak Expiratory Flow (PEF).

    Pulsoximetri (avslöjar ej hypoventilation vid samtidig oxygentillförsel).

    Lungröntgen är vanligen inte nödvändig men kan övervägas vid differentialdiagnostiska problem.


    Behandling

    Oxygen: Ges kontinuerligt tills saturation >95 %, antingen på grimma eller via mask >6 l/min. Kontrollera artärblodgas om syremättnaden<90 %. Ingen risk för oxygeninducerad koldioxidretention vid akut astmaanfall.

    Via nebulisator: Inh salbutamol (Ventoline) 5 mg/ml, 1-2 ml + inh ipratropiumbromid (Atrovent) 0,25 mg/ml, 2 ml. Alternativt inj terbutalin (Bricanyl) 0,5 mg/ml, 0,5-1 ml sc vid problem med inhalation. Upprepa inhalationer och injektioner tills förbättring.

    Steroider: Startdos tabl betametason (Betapred) 0,5 mg, 10 st eller tabl Prednisolon 5 mg, 10 st. Vid svårighet att ta tabletter inj betametason 4 mg/ml, 1-2 ml iv. Därefter tabl Prednisolon 5 mg, 5 x 1 eller tabl Betapred 0,5 mg, 5 x 1 under vårdtiden, 5-10 dagar.

    Anafylaxi med obstruktiva symtom: Inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3-0,5 mg im mitt på sidan av låret är förstahandsbehandling. Kan upprepas var 5-10:e min vid behov. I övrigt behandling enligt ovan. Se vårdprogram anafylaxi.

    Svårt eller livshotande anfall: Tillkalla narkos-/intensivvårdsläkare.

    Om patienten inte snabbt förbättras överväg differentialdiagnoser

    KOL, pneumothorax, hjärtsvikt, lungemboli, pneumoni, främmande kropp och panikångest.

    Åtgärder vid hemgång från akuten eller avdelning

    1. Försök att ta reda på vad som har utlöst anfallet.
    2. Om patienten har inhalationskortison överväg doshöjning.
    3. Patienter som inte har inhalationssteroider behandlas med inhalation budesonid 400 µg/dos, 1 x 2 eller ciklesonid (Alvesco) 160 µg/dos, 1 x 2.
    4. Kortverkande beta-2-stimulerare, inhalation salbutamol 0,1 mg per dos vb eller terbutalin 0,25-0,5 mg per dos vb. Den totala dygnsdosen bör inte överstiga 0,8 mg salbutamol respektive 4(-6) mg terbutalin. Alternativt långverkande beta-2-stimulerare som inhalation formoterol, 4,5 µg/dos 1-2 x 2.
    5. Instruktionsfilmer som visar hur olika inhalatorer ska användas finns på www.medicininstruktioner.se.
    6. Steroidbehandling med tabl Prednisolon 5 mg, 5 x 1 i minst 5 dagar. Nedtrappning behöver ej ske om behandlingstiden är mindre än 2 veckor.
    7. Samtidig allergisk rinit behandlas med nasala steroider och eventuellt även antihistamintablett Desloratadin 5 mg dagligen.
    8. Antibiotika ges ej rutinmässigt. Astmaexacerbation utlöses vanligtvis av virusinfektion.
    9. LPK-stegring kan förklaras av stress och behandling med perorala steroider.
    10. Uppföljning hos ordinarie läkare, överväg remiss till allergolog.

    ICD-koder: Astma akut ospecificerad (allergisk, icke allergisk, infektionsutlöst) J45.9; Astma, akut, svår J46.0


    Uppdaterad: 2017-10-02