Artrit – annan infektiös

Hitta i sidan

    Borreliaartrit debuterar oftast asymmetriskt som oligoartrit i medelstora och stora leder, särskilt knän med intermittenta veckolånga attacker. Påtaglig sjukdomskänsla, trötthet, ibland lätt feber. Debut några veckor upp till två år efter fästingbett ibland utan erythema migrans. Ca 30 % kan inte ange att de blivit fästingbitna. Artritskoven kan recidivera och blir kroniska i cirka 10 %.

    Poststreptokockartrit. I efterförloppet av tonsillit. Typiskt är subfebrilitet, perifer polyartrit i större leder, ibland erytema nodosum, måttlig inflammatorisk aktivitet vid ledvätskeanalys, förhöjd SR och CRP, sällan positiv svalgodling. Behandling: Avlastning utan immobilisering, anti-flogistikum, Penicillinkur po i 10 dagar.

    Virusinfektioner som kan ge övergående artriter: Influensa, rubella (även vaccination), parotit, hepatit B. Ovanliga agens är adenovirus, EB-virus (mononukleos), herpes, varicellae/zoster, enteroviroser (ECHO, coxsackie), parvovirus B-19 (erythema infectiosum), sindbis-virus ("Ockelbosjukan"), HIV.

    Diagnos med blodserologi. Vid ledpunktion analys av celler med som regel låg till måttlig inflammatorisk aktivitet.


    Behandling

    I första hand NSAID; tabl naproxen 250-500 mg x 2 eller tabl ibuprofen 400-600 mg x 3-4.

    Vid Borreliaartrit: Tabl doxycyklin 0,1 g, 2 x 1 x XIV, eventuellt i kombination med NSAID initialt.

    ICD-koder: M01.5 i kombination med ICD-kod för respektive virusinfektion, t ex Rubellaartrit M01.4+ B06.8; Borrelia M01.2 + A69.2


    Uppdaterad: 2017-09-26