Bedöm och behandla KOL efter symtom, FEV1 och exacerbationsfrekvens

FEV1 räcker inte som grund för läkemedelsbehandling vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, utan symtom och exacerbationsbenägenhet måste också vägas in i bedömningen.

Vid farmakologisk behandling av KOL är det viktigt att definiera målen. Behandlingen ska styras utifrån aktuell sjukdomssituation och anpassas efter symtomgrad, exacerbationsbenägenhet och spirometrisk lungfunktionsnedsättning. Behandlingsmålen för varje enskild KOL-patient kan grupperas i symtomreduktion och riskreduktion. För stadieindelning används GOLD, se viss.nu.

Symtomen värderas med hjälp av en symtomskala där CAT (COPD assessment test) rekommenderas i första hand. CAT finns tillgänglig via viss.nu. Vid lindriga symtom är CAT < 10 poäng. Patienter som under det senaste året haft två eller fler exacerbationer som behandlats i öppenvård, alternativt minst en sjukhusvårdad exacerbation, anses tillhöra gruppen med ökad risk för kommande exacerbationer. På samma sätt bedöms en forcerad exspiratorisk volym efter en sekund, FEV1, på mindre än 50 % av förväntat vara kopplat till en ökad exacerbationsrisk.

Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar


Referenser

  1. Läkemedelsverket. Behandlingsrekommendation vid KOL 2015

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen@sll.se

Publicerat
2017-01-17

Detta är ett av
2017 års Kloka råd

De Kloka råden utgår från medicinska områden där det finns stora möjligheter att förbättra läkemedelsanvändningen. Råden har tagits fram av Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd inom olika terapiområden.