Behandling med protonpumpshämmare är olämplig vid magont utan känd orsak

Magont utan känd orsak är vanligen av funktionell natur och övergående. Behandlingsnyttan med protonpumpshämmare (PPI) är därför mycket begränsad.

En metaanalys av de studier som är gjorda på behandling av funktionell dyspepsi med protonpumpshämmare visade begränsad nytta, NNT (number needed to treat) på ungefär 15. Att PPI alls hade en, om än liten, effekt, betingas troligen av att en varierande andel patienter med refluxsymtom inkluderats i studierna och vid reflux är PPI-behandling av visat stort värde.

Magont utan känd orsak kan vara uttryck för en ulcussjukdom, med klar indikation för PPI-behandling, liksom en mängd andra sjukdomar som inte svarar på behandling med PPI.

Inför gastroskopi är det viktigt att undvika PPI, som i väntan på undersökning kan bidra till utläkning av, eller åtminstone epitelialisera, ett eventuellt ulcus. Symtomatisk behandling med ranitidin i högst två veckor anser expertrådet kan fungera, utan att samtidigt eliminera diagnostisk information vid gastroskopin.

Alla patienter med magont utan känd orsak behöver inte gastroskoperas, men indikationen för det ökar vid så kallade alarmsymtom och vid ålder över 50 år. Övriga utredningsåtgärder får väljas utifrån de symtom som patienten har. Vid frånvaro av alarmsymtom är exspektans med uppföljning ett bra alternativ.

Det kan uppstå reboundfenomen när behandlingen med PPI avslutas. Under pågående behandling är syraproduktionen låg och när behandlingen avslutas kan syraproduktionen öka kraftigt under en tid och ge symtom som gör att patienten inte tror sig kunna vara utan PPI. Tyvärr finns inga evidensbaserade råd för hur man går tillväga för att undvika dessa reboundfenomen vid utsättning.

Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för gastroenterologiska sjukdomar


Referens

SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering. Dyspepsi och reflux - en systematisk litteraturöversikt. Rapport 185, maj 2007

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen@sll.se

Senast uppdaterat
2015-01-19
(ursprungligen publicerat 2009-07-07)

Detta är ett av
2015 års Kloka råd

De Kloka råden utgår från medicinska områden där det finns stora möjligheter att förbättra läkemedelsanvändningen. Råden har tagits fram av SLK:s expertråd inom olika terapiområden.