Liten risk för allvarliga neonatala komplikationer med ADHD-medicinering till gravida

Nyhet 2017-11-14

Egenreferat. Barn till kvinnor som behandlats med ADHD-läkemedel under graviditeten har en något ökad risk för att behöva vård på neonatalavdelning och för centralnervös påverkan. Det visar en ny svensk registerstudie. Riskökningen är dock inte så stor att den motiverar att avstå från behandling med ADHD-läkemedel, om medicineringen är nödvändig för den gravida kvinnan.

Undersökningen omfattar analyser av data från det Medicinska födelseregistret, läkemedelsregistret och svenskt neonatalt kvalitetsregister (SNQ). Totalt ingick nära 1 miljon enkelbörder, varav 1591 (0,2%) var exponerade för ADHD-läkemedel under graviditeten och 9475 (1,0%) hade mödrar som använt de här läkemedlen före eller efter graviditeten.

Risken (mätt som oddskvot, OR) för att behöva vård på neonatalavdelning var 1,5, och för centralnervös påverkan 1,9, för exponerade barn jämfört med barn till mammor som aldrig använt ADHD-läkemedel. En mindre ökning sågs även vid jämförelse med barn till mammor som använt ADHD-preparat före eller efter graviditeten.

Det fanns också tendenser till att exponerade barn hade en ökad risk för missbildningar, låg Apgar, tillmatningsbesvär och hypoglykemi samt en signifikant men liten riskökning för måttlig prematuritet, OR 1,3. Däremot var det inte vanligare med andningsbesvär hos barnen, vilket ses bland annat efter exponering för antidepressiva i livmodern.

Stora skillnader mellan grupperna
Kvinnor som medicinerade med ADHD-läkemedel under graviditeten skiljde sig i stor utsträckning från kvinnor som inte använt sådana läkemedel. De var yngre, oftare ensamstående, rökte i högre utsträckning och använde ofta andra läkemedel som antidepressiva, lugnande och opioder samtidigt. I analyserna har vi i möjligaste mån, försökt att justera för dessa störfaktorer. Det är dock troligt att det finns skillnader mellan grupperna, som vi inte kan kompensera för. Därmed är det svårt att avgöra i vilken utsträckning den ökade sjukligheten beror på ADHD-läkemedlen. I och med att vård på neonatalavdelning och CNS-påverkan även var mindre ökad jämfört med behandling före eller efter graviditeten, bedömer vi dock att ADHD-medicinering under graviditeten spelar en roll i sammanhanget.

Resultaten kan ändå ses som betryggande. Om en kvinna är i stort behov av ADHD-läkemedel under graviditeten, så bör behandlingen kunna fortgå. En försämring av ADHD-symptomen på grund av utsatt behandling kan innebära till exempel ökad stress och sämre följsamhet till kontroller på barnmorskemottagningen, vilket i sin tur utgör risker för fostret.

Redaktionen för Janusmed fosterpåverkan
Ulrika Nörby
Birger Winbladh
Karin Källén

Kontakt: ulrika.norby@sll.se


Källa

Nörby U, Winbladh B, Källén K. Perinatal Outcomes After Treatment With ADHD Medication During Pregnancy. Pediatrics. 2017;140(6):e20170747

Uppdaterad: 2017-11-14

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen.hsf@sll.se

Länk till studien

Perinatal Outcomes After Treatment With ADHD Medication During Pregnancy. Pediatrics. 2017;140(6):e20170747

Om studien i andra medier

ADHD Drugs Associated With Modest Risks During Pregnancy. Medscape Medical News 2017-11-10

Should women abstain from ADHD medication during pregnancy? Reuters Health 2017-11-10

ADHD medications in pregnancy may increase risk of infantile morbidity
2 minute medicine 2017-11-10

 

Modest Increased Risk For Neonatal Side Effects After Prescribed ADHD meds During Pregnancy. MedicalResearch.com 2017-11-14