Janusmed kön och genus

  Sökhjälp

Om genusmedicin

Genusmedicin är en forskningsinriktning som integrerar ett köns- och genusperspektiv i medicinen där såväl de biologiska som de sociologiska könsskillnaderna spelar roll.

Analyser av vad sjukdom och hälsa betyder ur ett könsperspektiv är ett mycket viktigt område för att förskrivning av och behandling med läkemedel till män och kvinnor ska kunna optimeras.

Med könsskillnader menar vi biologiska skillnader och med genusskillnader menar vi skillnader som har med attityder i samhället att göra liksom ekonomiska, etniska och socio-psykologiska. I den aktuella strävan efter individinriktad behandling (“personalized medicine”) är det viktigt också att förstå vad X- och Y- kromosomen betyder för både genotyp och fenotyp; det vill säga på cellnivå, på organnivå, för sjukdomsmekanismer och sjukdomsuttryck, för patofysiologin och för det socio-psykologiska.

Det är numera välkänt att förekomsten av vissa sjukdomar skiljer sig mellan kvinnor och män även om man bortser från de sjukdomar som är relaterade till vårt reproduktiva system.

Vissa sjukdomar förekommer lika mycket hos båda könen men här finns ändå alltid aspekter på hur graviditet, menopaus och medicinering med p-piller/klimakteriehormoner påverkar läkemedelseffekten och användningen.

Vi vet också att ärftlighet, riskfaktorer, sjukdomsmekanismer, behandlingssvar och prognos ofta skiljer sig mellan kvinnor och män. Några exempel på sjukdomar som är vanligare hos kvinnor är benskörhet, många lungsjukdomar, inflammatoriska sjukdomar (såsom SLE, reumatoid artrit, multipel skleros, sköldkörtelsjukdomar), gallsten, vissa hjärntumörer, irritabel tjocktarm, ätstörningar, depression, migrän, fibromyalgi, Raynauds sjukdom, whip-lash, läckage och prolaps i mitralisklaffen, Takotsubos sjukdom, paroxysmal förmakstakykardi, spasm och dissektion i hjärtats kranskärl och hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngning.

Exempel på sjukdomar som är vanligare hos män är hjärtinfarkt med kranskärlsförträngning, infektioner, diabetes mellitus, matstrupscancer, tjocktarmscancer, magsår, schizofreni, autism, ADHD, alkoholism, obesitas och psoriasis.

Samma sjukdom kan också skilja sig åt mekanistiskt och ge olika symptom (hjärtinfarkt, hjärtsvikt) och sjukdomsmanifestationer (borrelia) hos kvinnor och män.

Institute of Medicine i USA publicerade år 2001 en konsensusrapport från framstående forskare och kliniker som sammanfattade vad kön/genus betyder för sjukdom och hälsa inom de medicinska specialiteterna, Exploring the Biological Contribution to Human Health – Does Sex Matter?. Sammanfattningen löd: ”Sex does matter. It matters in ways that we did not expect” (1). Nyligen utkom en internationell lärobok i genusmedicin som täcker de vanligaste folksjukdomarna (2).

Alltmer evidens dyker nu upp där det visar sig att könsskillnader har stor betydelse vid medicinering både ur ett biologiskt och ett sociologiskt perspektiv.

 

Karin Schenck-Gustafsson, 2013-09-03


1. Institute of Medicine of the National Academies, 2001, Ed:Wizemann TM. Sex-specific reporting of scientific research. A workshop summary. PubMed 22379657

2. Handbook of Clinical Gender Medicine. Schenck-Gustafsson K, DeCola PR, Pfaff DW, Pisetsky DS, editor. 1st ed. Karger; 2012