Janusmed fosterpåverkan

  Sökhjälp

Förord från lanseringen 2001

Behovet av information om eventuella risker med läkemedelsanvändning under graviditet blev aktuell främst efter neurosedynkatastrofen kring 1960. I ett försök att strukturera sådan information infördes i Sverige, som första land i världen, en klassificering av läkemedel allt efter kända eller misstänkta risker vid användning under graviditet. Denna så kallade Fassklassifikation lanserades 1978.

Det är en relativt grov uppdelning av läkemedlen i olika grupper men har varit till viss vägledning i den kliniska situationen. Ofta har den också gett upphov till problem, bland annat på grund av bristande konsekvens liksom svårigheter att dra praktiska konklusioner av klassificeringen.

Fassindelningen urskiljer en grupp av läkemedel, kategori A, som anses utan risk kunna användas under graviditet. Detta baseras antingen på kontrollerade studier eller på förhållandet att läkemedlet länge varit i bruk utan att några risker identifierats.

I kategori B ingår läkemedel där man anser att erfarenheterna från den kliniska användningen är ofullständiga och man därför gjort bedömningen utifrån djurexperiment. I kategori B:1 anses djurförsöken inte indikera någon risk för fosterskada, i kategori B:2 saknas också tillräckliga data från djurförsök, medan i kategori B:3 man i djurförsök gjort iakttagelser, som tytts som en signal att en risk skulle kunna föreligga också för människa.

Kategori C innehåller preparat, som kan utöva en ogynnsam effekt på fostret eller det nyfödda barnet genom sin farmakologiska effekt. I regel gäller detta exponeringar under graviditetens senare del och kring förlossningen. Kategori D slutligen innehåller preparat där risken för en fosterskada är visad eller åtminstone är trolig.

Ett problem utgör den ofullständiga tillgången till goda epidemiologiska studier av inverkan på fostret av läkemedelsanvändning under graviditet. Sedan 1995 har i Sverige tillkommit en ny möjlighet genom att uppgifter om läkemedelsanvändning införts i det Medicinska födelseregistret.Det svenska medicinska födelseregistret, som startade 1973, förs av Socialstyrelsen och baseras på kopior av handlingar från mödrahälsovård och förlossningsvård. Det innehåller data om graviditet, förlossning och pediatrisk undersökning av det nyfödda barnet för praktiskt taget alla barn som föds i Sverige.

Med början år 1994 lagras också information om läkemedel, som kvinnan uppger sig ha använt före första mödrahälsovårdsbesöket (oftast vecka 10-12) och som kan ha betydelse främst för uppkomst av missbildningar, men också om läkemedel, som förskrivs kvinnan under resten av mödravården. Detta ger en unik möjlighet att studera eventuella samband mellan läkemedelsanvändning och uppkomst av olika fosterskador.

Den här presenterade texten bygger dels på information från litteraturen, dels på information från det Medicinska födelseregistret. Sammanställningen är gjord av professor Bengt Källén och dr.med.sci. Karin Källén, båda vid Tornbladinstitutet vid Lunds Universitet. För varje preparat ges en "Bedömning" som förhoppningsfullt skall vara till vägledning i den kliniska siutationen, vare sig det gäller en kvinna, som redan har använt ett visst läkemedel, eller det gäller förskrivning av ett visst läkemedel till en gravid kvinna.

Lund i juni 2001, Bengt Källén