Janusmed fosterpåverkan

  Sökhjälp

Frekvensen fosterskador

I tjänsten ”Janusmed fosterpåverkan” redovisas sedan år 2009 frekvensen fosterskador i form av så kallade ”rensade missbildningar”. Det innebär att vissa i sammanhanget betydelselösa avvikelser har räknats bort (instabil höftled, ductus arteriosus, extra finger, preaurikulärt bihang, sammanvuxna tår).

Anledningen att de är borttagna är att de relativt sett är många, endast en liten andel har någon klinisk betydelse och att säkerheten i diagnosen är låg.

Frekvensen ”rensade” missbildningar uppgår till cirka 2,1 procent i det Medicinska födelseregistret, medan frekvensen barn med någon missbildning överhuvud taget i samma källa är cirka 3,5 procent. Före 2009 baserades uppgifterna i tjänsten ”Janusmed fosterpåverkan” på den totala missbildningsfrekvensen.

”Sanna” missbildningsfrekvensen

Det ska också poängteras att den missbildningsfrekvens som nämns i texterna på Janusinfo i de flesta fall enbart bygger på uppgifter från det Medicinska födelseregistret. Vid mer ingående studier (som det ibland refereras till även i texterna i ”Janusmed fosterpåverkan”) kan kompletterande källor som Socialstyrelsens särskilda register för fosterskador, registret från de barnkardiologiska enheterna, uppgifter från de klinisk genetiska laboratorerna samt patientregistret ha använts. Med hjälp av de källorna kan även missbildningar identifieras som upptäckts efter nyföddhetsperioden.

Den ”sanna” missbildningsfrekvensen beror på när man undersöker en population. I fyraårsåldern brukar frekvensen i de flesta studier ligga strax över 4 procent. Efter denna ålder upptäcks få fosterskador.

Närmevärde för riskbedömning

Missbildningsfrekvensen i populationen i stort i vår databas är ett närmevärde avsett för riskbedömning, det vill säga jämförelse mellan en grupp exponerad för ett visst läkemedel och den icke exponerade populationen. Den anger den frekvens som fås fram genom användning av medicinskt födelseregister i okorrigerad form.

Anledningen att de okorrigerade siffrorna används är att snabbt få fram aktuella data och att den tidskrävande korrigeringen och kompletteringen från andra register endast i obetydlig grad påverkar riskbedömningen. Förhållandet mellan antalet missbildningar efter en viss exponering och antalet i den icke exponerade populationen påverkas följaktligen i liten utsträckning av dessa kompletteringar.

Data från 1997

De analyser från födelseregistret som presenteras på Janusmed fosterpåverkan omfattar graviditeter från år 1997 och framåt. Detta för att få en homogen indelning av missbildningarna baserade på ICD-10 som infördes i Sverige 1997. Före år 2009 inkluderades data från 1995, vilket var det år då uppgifter om läkemedelsanvändning infördes i födelseregistret.

Se även avsnittet Bakgrund och forskningsmetodik.

Karin Källén och Birger Winbladh, oktober 2009

Uppdaterad: 2012-03-26