Janusmed fosterpåverkan

  Sökhjälp

Introduktion och arbetsgång

Innehåll

 Tjänsten ”Janusmed fosterpåverkan” innehåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när mamman använder olika läkemedel under graviditeten. I princip alla läkemedel på den svenska marknaden omfattas, även ett flertal licenspreparat.

Till källan hör också faktatexter om olika fosterskador. De nås via en länk i högermarginalen till texterna om respektive läkemedel.

Innehållet uppdateras normalt en gång per år men oftare när nya rön gör de medicinska bedömningarna inaktuella.

Analyser av födelseregistret

 Bedömningarna av fosterpåverkan bygger framför allt på analyser av det svenska Medicinska födelseregistret. Registret som sköts av Socialstyrelsen, innehåller sedan 1994 uppgifter om läkemedelsexponering som gravida rapporterar vid första besöket på mödrahälsovårdscentralen. Uppgifterna om läkemedelsintag jämförs med graviditetsutfallet för att hitta eventuella samband mellan ett läkemedel och risker för fostret.

Bland annat analyseras andel barn med olika missbildningar, barn som fötts prematurt, med låg Apgar, låg födelsevikt eller som har avlidit under perinatalperioden. De missbildningar som redovisas är så kallade rensade missbildningar där vissa obetydliga avvikelser har räknats bort. Frekvensen sådana missbildningar uppgår bland alla födda barn till cirka 2,1 procent, se avsnittet Om frekvensen fosterskador”.

Sammanvägd bedömning och klassificering

 Vid sidan av födelseregistret, följer redaktionen den vetenskapliga litteraturen och myndigheternas uppgifter, se faktaruta. Därefter görs en sammanvägd bedömning för varje substans. För nya substanser bygger bedömningarna främst på farmakologiska och farmakokinetiska egenskaper samt djurdata.

Varje substans placeras också in i en av tre klasser, beroende på risknivå. Substanser i klass 1 går bra att använda under graviditet, klass 2 indikerar att det finns något att ta hänsyn till och substanser i klass 3 kan innebära betydande risker för det väntade barnet.

Granskning av referensgrupp

 Källans vetenskapliga referensgrupp granskar nya dokument och komplicerade bedömningar. För att ytterligare säkerställa kvaliteten, granskar även ett nätverk av kliniska experter utvalda texter. Syftet är bland annat att motverka att informationen ger motsägelsefulla budskap jämfört med klinisk praxis.

Avsändare och ansvarsförhållanden

Tjänsten är avsedd som stöd för läkare och sjukvårdspersonal vid riskbedömningar av läkemedelsexponering under graviditet. Texterna är dock generella och ska inte ses som behandlingsriktlinjer. Behandlande läkare ansvarar för patientens handläggning som måste anpassas till varje situation.

Skribenter och ansvariga för det medicinska innehållet är Karin Källén, professor i reproduktionsepidemiologi, Lunds Universitet, Ulrika Nörby, apotekare, doktorand, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Birger Winbladh, professor emeritus i pediatrik, Karolinska Institutet och Katarina Wide, docent, specialist i barnneurologi, Karolinska Huddinge. Stockholms läns landsting står för teknisk lösning, koppling till produktsortimentet, presentation och distribution.

"Janusmed fosterpåverkan” är utarbetad av professor emeritus Bengt Källén, vid Tornbladinstitutet, Lunds Universitet. Bengt Källén ansvarade även för innehållet i källan under de första åtta åren.

Litteraturkällor
  
  • PubMed
  • Briggs: Drugs in pregnancy and lactation, Wolters Kluwer/Lippincott Williams & Wilkins; 2011
  • Reprotox, Drugdex och Physicians Desk Reference via Micromedex
  • Drugline, Karolinska Drug Information Centre, www.ovid.com
  • Martindale: the complete Drug Reference
  • Exposure in pregnancy, The United Kingdom Teratology Information Service (UKTIS) via www.toxbase.org
  • Läkemedelsmyndigheter, t ex Läkemedelsverket, EMA (European Medicines Agency) och FDA (Food and Drug Administration)
  • Summaries of Product Characteristics (SPC) och Fass.
  • Internationella nyhetstjänster, t ex Medscape och National Electronic Library of Medicines

 

Uppdaterad: 2016-08-29