Janusmed kön och genus

  Sökhjälp

Förord

Läkemedel är en av de vanligaste behandlingsåtgärderna inom sjukvården. Redan i slutet av 1960-talet uppmärksammades könsskillnader i läkemedelsanvändningen men ingen systematisk analys har ännu utförts.

I Sverige finns möjligheter att studera – som ett av få länder i världen – samtliga invånares köp av receptförskrivna läkemedel. Detta gör det möjligt att systematiskt studera könsskillnader i läkemedelsanvändningen. En analys, som utförts av Stockholms läns landsting och Karolinska institutet (1,2) visade att 6,2 miljoner (67 %) av Sveriges befolkning köpte minst ett receptförskrivet läkemedel under år 2009. Av dessa gjordes 2,7 miljoner köp av män och 3,5 miljoner köp av kvinnor. Äldre köpte mest läkemedel. Av befolkningen över 65 år behandlades 80 procent med läkemedel. I samtliga åldersgrupper – utom i den yngsta – hade kvinnor störst läkemedelsanvändning. Även om p-pilleranvändningen frånses köpte kvinnor ut mest läkemedel. Sjuttiofem läkemedelsgrupper har studerats och i fler än tre fjärdedelar av dessa grupper var användningen av läkemedel högre hos kvinnor. Antibiotika är det läkemedel som används mest – 19 procent av männen och 26 procent av kvinnorna. Det kan förklaras av att kvinnor i högre utsträckning får diagnosen urinvägsinfektioner även om det kan finnas andra orsaker till besvären. Kvinnor använder mer smärtstillande preparat, sannolikt på grund av att kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av sjukdomar som ger kronisk smärta. Av alla patienter med diagnostiserad depression är 70 procent kvinnor. Sömnmedel används i högre utsträckning av kvinnor trots att sömnsvårigheter rapporteras var lika vanligt hos bägge könen. Vitaminer och mineraler används mest av kvinnor, oftast av oklar anledning. Biverkningar rapporteras i högre utsträckning av kvinnor än män. Kvinnor får högre doser i förhållande till sin kroppsvikt. Män hämtar ut fler läkemedel mot alkoholberoende, gikt, diabetes, rytmreglerande medel och opioidberoende.

När det gäller läkemedel tycks vården inte anpassa sig till kvinnors och mäns olika förutsättningar. Ibland saknas kunskap om de könsspecifika behoven. Män riskerar att bli behandlade efter en kvinnlig norm (till exempel vid osteoporos) och kvinnor kan få behandling enligt en manlig norm (till exempel vid akut hjärtinfarkt).

Politikerna i Stockholms läns landsting och Hälso- och sjukvårdsnämnden uppmanade 2011 förvaltningen att initiera följande när det gäller läkemedel:

  • Att bygga upp en kunskapsbank om könsskillnader i läkemedelsanvändning i landstinget.
  • Att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fortlöpande bör studera och analysera läkemedelsanvändningen ur ett könsperspektiv och de faktorer som kan förklara skillnaderna bör analyseras närmare.
  • Att förvaltningen bör se över möjligheten att utforma ett kunskapsstöd för läkemedelsförskrivning och dosrekommendationer där de könsspecifika behoven beaktas. 

Den här tjänsten är ett initiativ för att samla och systematisera den kunskap och litteratur som finns inom området läkemedel och kön/genus. Detta kan förhoppningsvis stimulera till mer forskning och analys liksom ökad insikt och förståelse för dessa frågor inom medicinen.

Stockholm i september 2013, Karin Schenck-Gustafsson



1. Loikas D, Wettermark B, von Euler M, et al. Stora könsskillnader i användningen av läkemedel. Läkartidningen. 2011;108:40

2. Loikas D, Wettermark B, von Euler M, et al. Differences in drug utilisation between men and women: a cross-sectional analysis of all dispensed drugs in Sweden. BMJ Open 2013;3(5) Pubmed 23645921