Ny process säkrar hjärtsviktsvård i Tureberg

Ny process säkrar hjärtsviktsvård i Tureberg

Detektionsgraden för hjärtsvikt ligger lågt i primärvården i Stockholm. Vid Turebergs vårdcentral bestämde man sig för att göra något åt detta och startade ett förändringsarbete.

– Om vi inte känner till vilka av våra patienter som har hjärtsvikt vet vi inte heller att vi ger dem rätt behandling, säger Nimisha Chanduka, ST-läkare vid Turebergs vårdcentral.

Ett besök från en informationsläkare och en titt på data från den egna vårdcentralen gjorde henne bekymrad. Av de listade patienterna hade 119 en hjärtsviktsdiagnos som satts i sjukhusvård de senaste fem åren. Men bara 42 hade samma diagnos satt i primärvården under två år. Det blir en detektionsgrad
på 35 procent. För diagnosen diabetes är motsvarande siffra 89 procent.

Nimisha Chanduka bestämde sig för att starta ett förändringsarbete kring hjärtsvikt som en del av sin ST-utbildning. Hon satte ihop en projektgrupp där hennes handledare, vårdcentralens chef och en sekreterare ingick. Tillsammans utarbetade
de en process för omhändertagandet av patienterna och en plan för att införa processen i arbetet.

Du läser en artikel från Evidens tema Kloka Listan.
Läs pdf-versionen istället, så får du faktarutor, bilder och fler artiklar.
Evidens tema Kloka Listan



För att säkerställa att alla patienter omhändertas på samma sätt har teamet tagit fram en checklista för mötet med hjärtsviktspatienten. Hjärtkärlmallen i Take care ska användas och i den ska bland annat målkriterierna EKO, NYHA-klass och

användning av betablockare och ACE-hämmare registreras. Mallen innebär ett stort extraarbete och teamet fick därför göra en insats för att motivera alla läkare vid vårdcentralen att börja arbeta enligt den nya processen. Samtliga patienter med
hjärtsviktsdiagnos i vårdcentralens journal under de senaste fem åren kallades för uppföljning. Det var 89 personer.

– Det fanns en rädsla för att vi skulle få lov att kosta på oss EKO på många patienter, men det visade sig att 70 procent redan hade gjort det. Vi gjorde mycket även tidigare men inte på ett strukturerat sätt.

Samarbeten för hjärtsviktsvård

Ett år senare har de allra flesta patienterna varit på återbesök och de kommer hädanefter att kallas en gång årligen. Projektteamet har kontaktat hjärtsviktsmottagningen och lokala rehab för samarbeten och nu börjar de fundera på hur de ska nå patienter som ännu inte har diagnosen satt i primärvården. Bland annat behövs en struktur och medvetenhet så att personal ställer rätt frågor och
uppmärksammar symtom hos patienter som söker av någon annan anledning.

– På vårdcentralen kan vi göra ganska mycket för att förhindra att hjärtsviktspatienten hamnar på sjukhus. Trycket minskar även på hemsjukvården.
Jag är säker på att det här är lönsamt och att det ger bra och säker vård när vi får koll på hur vi arbetar.

Bilden ovan: Nimisha Chanduka. Foto Karin Nordin.


Karin Nordin

Uppdaterad: 2017-03-02

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen@sll.se

Behandla enligt hjärtsviktstrappan

Vid terapisvikt, överväg remiss till hjärtsviktsmottagning. I år finns förutom ivabradin
(Procoralan) också det nya läkemedlet sakubitril + valsartan (Entresto) med på Kloka Listan för specialiserad vård. Det sätts in på hjärtsviktsmottagning.

Evidens
Evidens

Det här är en artikel från tidningen Evidens.

Läs hela tidningen här.

 

Vad tycker du om artikeln?

Skriv till lakemedelskommitten@sll.se

Senaste nytt på Janusinfo