Ompröva och följ upp behandlingen med indikatorer

De nationella indikatorerna för god läkemedelsterapi hos äldre har haft stor betydelse för att höja kvaliteten i läkemedelsanvändningen hos äldre. I somras kom den nya versionen som innehåller flera förändringar för att göra indikatorerna mer användbara i vården.

Första gången indikatorerna publicerades var 2004 och de utkom i en reviderad form 2010. De delas in i:

» Läkemedelsspecifika – som mäter kvalitet med avseende på val av
preparat, behandlingsregim, dosering, hur läkemedel kombineras, läkemedel vars effekt och biverkningar är beroende av njurfunktionen samt läkemedel som bör omprövas vid misstanke om vissa viktiga biverkningar.

» Diagnosspecifika – som beskriver vad som är rationell, irrationell och olämplig/riskfylld läkemedelsanvändning vid elva av de vanligaste diagnoserna
hos äldre.

Tanken var att indikatorerna ska kunna fungera både som uppföljningsinstrument och som stöd för förbättrad kvalitet i äldres läkemedelsbehandling, på såväl grupp- som individnivå. I den nya versionen har många av de läkemedelsspecifika
indikatorerna utökats, medan några delar har tagits bort. De diagnosspecifika indikatorerna har genomgått i många fall betydande uppdateringar och därtill utökats med två nya diagnoser/behandlingsområden: strokeprofylax vid förmaksflimmer samt osteoporos. Det som kännetecknar hela dokumentet är att omprövning och uppföljning av all behandling är avgörande för god kvalitet i äldres läkemedelsanvändning. Läkemedelsgenomgångar är ett viktigt verktyg för detta och ingår i en av indikatorerna.

Vill du ha exempel från den nya versionen av Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre?

Läs Evidens tema Äldre och läkemedel som pdf så får du även faktarutor, bilder och fler artiklar.

Evidens nr 4, 2017. Tema Äldre och läkemedel och njursvikt.

Flera tecken på bättre kvalitet

Sedan 2005 ses tydliga tecken på förbättringar i äldres läkemedelsanvändning. I Socialstyrelsens senaste patientsäkerhetsrapport redovisas att användningen av olämpliga läkemedel, NSAID och antipsykotika hos personer 75 år och äldre, sedan
2005 har minskat med 53 procent, 51 procent respektive 43 procent. Detta visar att vi är på rätt väg, men det finns fortfarande utmaningar. Allt fler äldre lever länge med flera sjukdomar. Omfattningen och komplexiteten i deras läkemedelsanvändning kommer med all sannolikhet att fortsätta öka, och därmed också behovet av att individuellt optimera användningen för bästa möjliga balans mellan nytta och risk.


Johan Fastbom professor Aging Research Center, Karolinska Institutet, utredare, projektledare Socialstyrelsen

Uppdaterad: 2017-10-02

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen.hsf@sll.se

Janusinfo är avsedd för läkare och sjukvårdspersonal. Information för allmänheten finns på 1177 Vårdguiden.

Senaste nytt på Janusinfo
  • Behandla inte funktionell buksmärta med opioider

    Behandling med opioider vid funktionell smärta kan leda till utveckling av ett tillstånd som kallas narcotic bowel syndrome.

    2017-10-24
  • Läkemedelsstrategi gav förändring

    Tidningen Evidens: En sammanställning av resultaten av Stockholms läns landstings läkemedelsstrategi de senaste fem åren visar goda resultat men även att det finns områden kvar att arbeta med.

    2017-10-23