Beredningsformen viktig vid behandling med topikala analgetika

Nyhet 2017-07-05

Beredningsformen viktig vid behandling med topikala analgetika

Vissa geler med diklofenak och ketoprofen har god effekt på akut smärta vid muskelskador som sträckningar/vrickningar och viss effekt vid hand- och knäartros. Evidensen för effekt av andra topikala beredningsformer är däremot av låg kvalitet. 

I en Cochrane-analys av 13 systematiska översiktsartiklar studerades behandling med topikala analgetika (främst NSAID, salicylatmedel, kapsaicin och lidokain) vid akut och kronisk smärta. I de flesta ingående studierna jämfördes aktiv substans med placebo. I endast ett fåtal studier jämfördes topikal beredning med oral behandling. 

Det primära effektmåttet var minst en femtioprocentig smärtlindring efter cirka en vecka vid akut behandling och efter omkring sex veckor vid kronisk behandling. Från studierna beräknades även number needed to treat (NNT) och number needed to harm (NNH) för varje analgetikum och beredningsform. 

Vid smärta av akuta muskuloskeletala skador som sträckningar, vrickningar och stukningar beräknades följande NNT:

  • diklofenak Emulgel, NNT=1,8 (två studier med 314 deltagare), Emulgel är en kombination av kräm (emulsion) och gel och är den beredningsform som säljs i Sverige under benämningen gel
  • ketoprofen gel, NNT=2,5 (fem studier med 348 deltagare) 
  • piroxikam gel, NNT=4,4 (tre studier med 522 deltagare)
  • diklofenak Flector (plåster), NNT=4,7 (fyra studier 1 030 deltagare)
  • dikofenak andra plåster, NNT=3,2 (tre studier 474 deltagare) 

Evidensen för effekten av övriga behandlingar bedömdes vara av låg eller mycket låg kvalitet, som till exempel för ibuprofen gel/kräm, diklofenak gel (förutom Emulgel) och ketoprofenplåster. 

Vid kronisk smärta av muskuloskeletala skador, huvudsakligen hand- och knäartros, beräknades följande NNT: 

  • diklofenakberedningar mindre än sex veckor, NNT=5,0 (fem studier med 732 deltagare)
  • diklofenakberedningar över 6–12 veckor, NNT=9,8 (fyra studier med 2 343 deltagare)
  • ketoprofen gel över 6–12 veckor, NNT=6,9 (fyra studier med 2 573 deltagare)

Dålig evidens fanns för salicylatmedel vid kroniska smärttillstånd. 

Vid postherpatisk neuralgi hade kapsaicin i högdos (8 %) en begränsad effekt, NNT=11 (två studier med 571 deltagare. Dålig evidens fanns för lågdos kapsaicin, lidokain och klonidin vid neuropatisk smärta.  

Vid behandling av akut smärta var det ingen skillnad på lokala biverkningar för topikala NSAID jämfört med placebo. Vid behandling av kronisk smärta var det ökad risk för lokala biverkningar med topikalt diklofenak jämfört med placebo (NNH=16) och mer lokal smärta med kapsaicin i högdos än med placebo (NNH=16). Allvarliga biverkningar var sällsynt.

I en av översikterna (baserad på fem studier) jämfördes olika topikala NSAID med orala. Effektstorleken var likvärdig men det var svårt att göra någon bedömning gällande evidensen för effekten. Det var dessutom endast i två av studierna som samma substans jämfördes oralt och topikalt (diklofenak). 


Susanne Elfving Källa
  1. Derry S, Wiffen PJ, Kalso EA, Bell RF, Aldington D, Phillips T et al. Topical analgesics for acute and chronic pain in adults - an overview of Cochrane Reviews. Cochrane Database Syst Rev. 2017 May 12;5:CD008609. PubMed 

Uppdaterad: 2017-07-05

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen.hsf@sll.se

Janusinfo är avsedd för läkare och sjukvårdspersonal. Information för allmänheten finns på 1177 Vårdguiden.

Senaste nytt på Janusinfo