Antibiotika är oftast onödigt vid luftvägsinfektioner

Symtomlindrande behandling räcker i allmänhet vid luftvägsinfektioner. Antibiotika har måttlig eller ingen effekt i de flesta fall, med undantag av pneumoni. Stockholm har den högsta förskrivningen i landet och antibiotikaresistens är ett ökande problem globalt.
Vid ett välbesökt seminarium, arrangerat av Läksaks expertgrupp för infektionssjukdomar och Stockholms läkemedelskommittéer, presenterades nya behandlingsrekommendationer för olika luftvägsinfektioner.

Inledningsvis talade Christian Giske, Klinisk mikrobiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, om antibiotikaresistens som är ett snabbt ökande problem. Höggradigt resistenta bakteriestammar är väldigt ovanliga i Sverige, mindre än fem procent. Däremot i andra länder förekommer resistens mot flera antibiotika samtidigt.  Frankrike använder mycket amoxicillin och ligger i topp när det gäller överanvändning av cefalosporiner, som är en riskfaktor för selektion av multiresistenta bakterier.

Ur svenskt perspektiv har amoxicillin god aktivitet, men selektion av resistenta gramnegativa bakterier i tarm och luftvägar förekommer. Enligt Läkemedelsverket ska därför amoxicillin användas sparsamt. När anmälningsplikt för resistens infördes i Sverige, hittades först resistenta pneumokocker och sedan även MRSA och ESBL. Den snabbast ökande resistensen står betalaktamasproducerande bakterier för. Smittskyddsinstitutet ansvarar för nationell övervakning av antibiotikaresistens med hjälp av bland annat anmälningsplikten och ResNet, ett internetbaserat program för registrering och presentation av resistensfrekvens.

Pneumokocker med resistens mot fenoximetylpenicillin (PcV) är fortfarande ovanliga, men risken finns att PcV skrivs ut i onödan. Anna Granath, ÖNH-kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, talade om vikten att påverka förskrivningen i Stockholm, som har högst andel antibiotikarecept per 1 000 invånare. Hon nämnde särskilt det Kloka rådet för infektion på Janusinfo:

– Undvik antibiotika de första 10 dagarna vid förkylning med purulent snuva och måttlig smärta över bihålorna.

Diagnostiken kan vara komplicerad vid rhinosinuit. Orsaker till inflammationstillstånd i näsan kan variera. Tveksam effekt av antibiotika och hög spontanläkning gör att endast symtomlindrande behandling rekommenderas. Informera om naturalförloppet, vilket är cirka tre veckor för rhinosinuit och därefter bör ensidiga besvär utredas. Normalförloppet för tonsillit är en vecka och för mediaotit fyra dagar. Enbart röd trumhinna är inte otit och en stor del otiter läker utan antibiotikabehandling.

– Otitfynd är inte ovanligt om man tittar ofta i öronen, sade Margareta Eriksson, Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Ge alltid antibiotika till vuxna med otit, eftersom de ofta har en mer aggressiv infektion. Barn under två år och de med perforerad trumhinna ska också behandlas. Betalaktamantibiotika ska doseras tre gånger dagligen till både barn och vuxna.

– Resistenta kloner kanske överlever lättare om koncentrationen går ner, varför tre gånger dagligen är det som behövs, men det är möjligt att tre dagar räcker, menade Margareta Eriksson.

Prevenar är ett nytt vaccin mot sjukdomar orsakade av Streptococcus pneumoniae. Det kan reducera frekvensen mediaotit med cirka tio procent, men är i första hand tänkt mot invasiv sjukdom.

Christer Norman, Salems vårdcentral, gick igenom läkemedelsverkets nya rekommendationer. Årligen söker en till tio procent av befolkningen i europeiska länder för samhällsförvärvad nedre luftvägsinfektion. Omkring 10 till 15 procent av dem har pneumoni. Vuxna i öppenvård med akut bronkit har ingen dokumenterad nytta av antibiotikabehandling. Informera istället om normalförlopp, rökstopp och skicka till utredning för astma om hosta kvarstår i mer än fem veckor. En Cochrane review från 2009 visar att antibiotika kortar hosta och sjukdomskänsla med en halv dag.

– Blygsamma fördelar som måste jämföras med medikalisering av ett självläkande tillstånd, sade Christer Norman.

Antibiotika vid nedre luftvägsinfektioner ska bara användas på strikta indikationer. Vid misstanke om pneumoni görs en allvarlighetsbedömning med hjälp av en enkel skala kallad CRB-65, berättade Åke Örtqvist, Smittskyddsenheten. C står för nytillkommen konfusion, R för andningsfrekvens mindre eller = 30/min, B för blodtryck under 90 mmHg och ålder över 65 år. Lungröntgen eller kontroll av CRP behöver sällan utföras initialt, men tänk på möjlig tuberkulos.

En fråga från auditoriet om olika rekommenderade doser besvarades tveklöst av Åke Örtqvist

– Gå efter Kloka listan.

Britt Wessel


Källa

Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård – Bakgrundsdokumentation.
Läkemedelsverket 3:2008

Smittskyddsinstitutet. ResNet

Uppdaterad: 2009-04-06

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen@sll.se

Janusinfo är avsedd för läkare och sjukvårdspersonal. Information för allmänheten finns på 1177 Vårdguiden.