Bättre introduktion av cancerläkemedel efterfrågas

Förekomsten av cancer kommer att öka med 30 procent inom en tioårsperiod. Behovet av och tillgången till effektiva läkemedel växer, vilket i sin tur leder till högre kostnader. Vid en hearing om onkologiska läkemedel efterfrågades mer samarbete mellan sjukvården och läkemedelsindustrin. Många önskade en bättre struktur för introduktion och uppföljning av nya läkemedel.

Ett stort antal nya läkemedel mot cancer är på väg in på den svenska marknaden. Detta att döma av den information som läkemedelsindustrin delade med sig av vid en hearing om onkologiska läkemedel arrangerad av Läksak. De nya medicinerna bygger på ett antal olika mekanismer, allt från att hämma nybildning av cancerceller, till att förstöra cellernas blodförsörjning eller slå ut de system som cellerna signalerar med.

Och det finns ett stort behov. Enligt Schering-Ploughs representant Magnus Bäcklund får över 200 svenskar varje dag besked om cancer. Cancer är också den vanligaste eller näst vanligaste dödsorsaken i alla åldersgrupper i Sverige. Eftersom allt fler får cancer och lever med kronisk cancer kommer kostnaderna för cancer att öka. Magnus Bäcklund pekade också på att de framgångar vi kan förvänta oss genom läkemedelsbehandlingar bygger på att dessa kombineras med redan befintliga metoder. Varje ny medicin kommer därför att innebära ett tillägg både i behandling och i kostnader.

Men i jämförelse med kirurgi och strålning har läkemedlen hitintills inte varit lika effektiva i behandlingen av cancer.

– Kirurgi och strålterapi botar hälften av patienterna med cancer. Medikamentell behandling adderar 10 procent, sa Ulrik Ringborg, onkolog och ordförande i Läksaks expertgrupp för onkologiska sjukdomar.

Alla vinnare i innovativ vård
Ulrik Ringborg föreslog två strategier för att möta det växande cancerproblemet. Dels gäller det att hitta preventiva metoder för att minska insjuknandet. Dels måste också möjligheterna att bota cancer öka. Men enligt Ulrik Ringborg och flera andra deltagare i hearingen motverkas strategierna av att nya läkemedel mot cancer inte får en bra introduktion i sjukvården. Läkemedelsanvändningen följs inte heller upp på ett tillfredsställande sätt.

– Vi behöver ett cancercenter som är multidisciplinärt och som täcker in allt från basal forskning till användning i rutinsjukvård. Alla är vinnare om vi kan skapa innovativ sjukvård men för detta fordras samverkan på ett annat sätt än vi haft hittills. Idag saknas det en struktur för det.

Ett bevis för att introduktionen inte fungerar bra är enligt Nils Wilking, Läksaks expertgrupp för onkologi, de stora regionala skillnader i användningen av nya läkemedel som finns i Sverige. En del nya läkemedel når inte vissa delar av befolkningen. Nils Wilking menade att det också finns skillnader i användningen av läkemedel i relation till hur ersättningen för medicinen ser ut. Läkemedel som ingår i receptförmånen får lättare genomslag på marknaden än läkemedel som ersätts via sjukhusbudgetar.

Förfinad diagnostik kan ge mer individualiserad behandling
– Jag saknar patientperspektivet, sa Roger Henriksson från Astra Zeneca. Det handlar om hur fort vi kan få effektiva läkemedel till våra patienter. Det finns ett behov, vi är inte alls duktiga på att behandla flera av våra cancersjukdomar, fortsatte han.

Även när läkemedlen används sker detta inte alltid på ett optimalt sätt. Många läkemedel ger enbart effekt hos vissa undergrupper av cancerpatienter. Det gäller alltså att hitta metoder för att i förväg ta reda på vilka patienter som kan ha nytta av ett specifikt läkemedel.

– Industrin är inriktad på att hitta läkemedel som verkar målinriktat mot tumörer, inte på att hitta optimala patientgrupper för ett läkemedel, sa Roger Henriksson.

Jonas Bergh, professor och överläkare vid onkologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, menade att sjukvården måste bli mycket bättre på att välja rätt läkemedel till rätt individ.

– Vi behöver förfinad diagnostik och måste kunna skilja på vilka tumörer som bildar metastaser och vilka som inte gör det. Om vi har ett nytt läkemedel måste vi ta reda på om målet för läkemedlet finns i tumören. Vi har hittills tagit för givet att moder- och dottertumörer är lika, men det är inte alltid så.

Han vill se fler analyser av genuppsättningar för att skilja tumörer från varandra och spådde att framtidens analyser kommer att ge ett rutmönster där olika koordinater avgör vilket läkemedel som passar i det enskilda fallet.

Kostnadsökningar att vänta
Under 2006 var kostnaden för cancerläkemedel inom Stockholms läns landsting 400 miljoner kronor enligt siffror som Nils Wilking presenterade. Han beräknar att kostnaderna kommer att stiga med 15 till 20 procent per år, och att detta till största delen drivs av ökade volymer. Men enligt Lars Franksson, Roche, kan cancerläkemedlens andel av de totala sjukvårdskostnaderna betraktas som försumbar.

– Det skulle inte påverka helheten om industrin gav bort läkemedel, argumenterade han.

Under hearingen återkom deltagarna ständigt till behovet av att följa upp kliniska prövningar med observationsstudier.

– Vi ser sådana studier som värdefulla och viktiga men i sjukvården möts vi av attityden att sådan forskning bara är förslagna marknadsföringsknep, sa Lars Franksson.

Läkemedelsindustrins försök att korta tiderna för utveckling av läkemedel innebär eventuellt att kostnadsökningen skulle kunna begränsas. Jan Olof Fernberg, Novartis, redogjorde för den snabba utvecklingen av cancerläkemedlet Glivec som tog åtta år från syntes av molekylen till ansökan om registrering. För det nya läkemedlet Tasigna kunde utvecklingstiden kortas ytterligare, till drygt fyra år.

– Det är klart att industrin minskar sina kostnader när utvecklingtiderna kan kortas. Det ger också längre tid med patentet, påpekade han.

En modell för införande behövs
Även om utvecklingen av nya läkemedel går snabbare är risken stor att medicinerna blir stående på apotekshyllorna om de inte kan introduceras i vården på ett bra sätt. Det förklarade Nils Wilking som menade att "onkologi är baktungt". Med det uttrycket avsåg han att det ofta tar flera år innan nya läkemedel får bred användning. Nya indikationer för läkemedlet tillkommer också ofta på ett senare stadium vilket driver upp kostnaderna vid en senare tidpunkt.

Nils Wilking vill se ett mer strukturerat införande av onkologiläkemedel i svensk sjukvård och gjorde jämförelser med modeller som finns i bland annat England och Skottland. Han efterlyste ett utökat samarbete mellan läkemedelsindustrin och Läksak. Detta skulle kunna leda till gemensamt framtagna planer för introduktion, klinisk forskning och hälsoekonomi för varje nytt läkemedel. I Nils Wilkings modell för ett strukturerat införande av cancerläkemedel i rutinsjukvården finns det också en plan för utvärdering av introduktionen.

Karin Nordin
Frilansjournalist


Uppdaterad: 2007-07-10

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen.hsf@sll.se

Janusinfo är avsedd för läkare och sjukvårdspersonal. Information för allmänheten finns på 1177 Vårdguiden.