Oklart om läkemedel mot demens är kostnadseffektiva

Läkemedelsbehandling mot demens kan ha positiva effekter på den kognitiva förmågan, men det saknas vetenskapligt stöd för att de är kostnadseffektiva. Å andra sidan finns det få vetenskapliga studier som håller den kvalitet som krävs, för att ligga till grund för hälsoekonomiska slutsatser.

Vid ett seminarium den 9 november om evidensbaserad demensvård, arrangerat av bland annat Läksak och Stockholms läns landsting, redogjordes det för en del av bakgrunden till de slutsatser rörande läkemedel som presenteras i SBU-rapporten om demenssjukdomar som publicerades tidigare i år.

I SBU:s rapport, som bygger på en litteraturöversikt, framgår att acetylkolinesterashämmarna donepezil (Aricept), galantamin (Reminyl) och rivastigmin (Exelon) inte påverkar sjukdomsförloppet för patienter med lätt till måttlig Alzheimers sjukdom. Däremot kan de påverka de globala och kognitiva funktionerna något.

NMDA-receptorantagonisten memantin (Ebixa) kan ge en viss effekt på kognitiva funktioner vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Men för samtliga läkemedel är kunskapen om långtidseffekterna begränsade. Huruvida behandlingen är kostnadseffektiv går inte att avgöra.

Anders Wimo, docent vid Karolinska institutet och allmänläkare vid Bergsjö hälsocentral, ingick i SBU:s projektgrupp. Vid seminariet om evidensbaserad demensvård gav han en bakgrund till SBU:s förhållandevis försiktiga slutsatser. I exempelvis Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer står det att acetylkolinesterashämmare är motiverade vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom.

– De studier vi utgått från innefattar ett ganska smalt populationsurval, så till vida att de flesta patienter är knutna till minnesmottagningar. Skattningen av behandlingseffekterna har gjorts med dels ADAS-Cog, som mäter kognitiva funktioner, dels CIBIC, som mäter allmänna funktioner. Dessa ger mycket grova skattningar av tillståndet, men används av Food and Drug Administration, FDA, i USA för att godkänna läkemedel och påverkar forskningsområdet i hela världen, sade Anders Wimo.

Bättre än inget alls trots liten effekt
De studier som innefattade patienter som behandlats med acetylkolinesterashämmare nådde 2–3 poäng på den 70-gradiga skalan i ADAS-Cog. Men samtidigt är biverkningar i form av illamående och yrsel vanliga. Behandling med memantin ledde till i stort sett motsvarande poäng. Effekten av läkemedelsbehandling mätt i CIBIC var ännu osäkrare, uppgav Anders Wimo.

– Det var ingen signifikant säkerställd skillnad mellan de olika preparaten, och med dessa 2–3 poäng kan man fråga sig om behandlingen egentligen är till större gagn för patienten? Sammanfattningsvis menar jag dock att även om effekten är modest, så är de bättre än ingen läkemedelsbehandling överhuvudtaget, sade Anders Wimo.

Studierna som ingick i litteraturgenomgången sträckte sig i allmänhet inte längre än tolv månader. Det går därför inte att säga något om skillnaderna på lång sikt mellan patienter som fått läkemedel respektive och patienter som inte fått läkemedel. En annan slutsats i SBU:s rapport är att vårdpersonal bör vara restriktiv med alla typer av benzodiazepiner till patienter med Alzheimers sjukdom. I fråga om diazepam finns en stark evidens för oönskade effekter på kognitiv funktion.

– Men med det material som vi hade kunde vi inte skilja ut de långverkande från de kortverkande benzodiazepinerna, och därför bör man vara försiktig med alla sorter, sade Anders Wimo.

Få studier om kostnadseffektivitet
I projektgruppens uppgift ingick även att ta fram evidensbaserat material för hälsoekonomi i relation till läkemedelsbehandling vid demens. Med hälsoekonomi menas inte det billigaste behandlingsalternativet, utan det billigaste i förhållande till uppnådd effekt.

Gruppen fick 4 000 träffar vid den första litteratursökningen. Endast 22 artiklar inkluderade läkemedel, och av dessa innehöll 4 empiriska data vilket är det SBU måste grunda sina slutsatser på. Och ingen av de fyra studier visade någon signifikant hälsoekonomisk skillnad.

– Efter sex års arbete i SBU kan vi fortfarande inte svara på om det är kostnadseffektivt att behandla demenssjuka med läkemedel. Men i väntan på att Socialstyrelsen kommer ut med sina riktlinjer, vilket väntas ske i början av 2008, är det nog bra att återknyta till Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer som är lite mer pragmatiska än de slutsatser vi drar i SBU-rapporten. Det finns förvisso inget vetenskapligt stöd för att läkemedelsbehandlingen är kostnadseffektiv, men inte heller för att den inte skulle vara det, sade Anders Wimo.


Peter Örn
Frilansjournalist

Se även
SBU:s rapport: Demenssjukdomar En systematisk litteraturöversikt

Läkemedelsverkets behandlings-rekommendationer: Farmakologisk behandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom

Läs mer på Janus
Behandlingsrekommendationer vid demenssjukdomar
(2003-10-27)

Blygsam effekt av Ebixa vid behandling av Alzheimers demens
(2003-03-17)

Uppdaterad: 2007-01-24

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen@sll.se

Janusinfo är avsedd för läkare och sjukvårdspersonal. Information för allmänheten finns på 1177 Vårdguiden.