Resistensproblem påverkar behandling vid sexuellt överförbara bakteriella sjukdomar

Nyhet 2015-03-31

– En viktig upplysning är att behandling med 1 g azitromycin peroralt i engångsdos ska undvikas på grund av resistensproblematik, säger docent Peter Lidbrink, överläkare på Hudkliniken, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge som varit med och tagit fram behandlingsrekommendationen om sexuellt överförbara bakteriella infektioner.

Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara bakteriella infektionen i Sverige med cirka 35 000 årligen rapporterade fall. De allra flesta drabbade är under 30 år. Uretrit med miktionssveda och ofta samtidig flytning är de vanligaste symtomen på klamydiainfektion hos män. Miktionssveda, samlagsblödning, mellanblödning och flytning kan uppkomma hos kvinnor. Asymtomatisk sjukdom eller låggradiga besvär är dock vanligt.

Klamydiatest erbjuds även symtomfria
Män under 30 år med miktionssveda bör provtas för sexuellt överförbar infektion. Kvinnor, särskilt yngre, med miktionssveda och vaginala flytningar/blödningar bör också provtas.

– Vid symtom erbjuds klamydiatest och eventuellt gonorrétest. Sexualanamnesen har stor betydelse. Vid negativt provsvar hos en person med kvarstående symtom erbjuds mykoplasmatest. Den som vill testa sig men inte har några symtom bör erbjudas klamydiatest, säger Peter Lidbrink.

Allmänt gäller att hiv-test erbjuds frikostigt.

– Vaginalprov kan med fördel tas av kvinnan själv, endast urinprov är inte tillräckligt för klamydiadiagnosticering. Hos män däremot tas den första urinportionen för prov, säger Peter Lidbrink.

Förstahandsval vid klamydiainfektion är doxycyklin. Azitromycin i engångsdos bör inte användas, främst eftersom patienten även kan ha Mycoplasma genitalium och då är risken för resistensutveckling stor. Klinisk antibiotikaresistens vid klamydia är mycket ovanlig och efterkontroll behöver inte göras.

– Komplikationer av sexuellt överförbara bakteriella infektioner utgörs av uppåtstigande infektion med risk för till exempel nedsatt fertilitet, utomkvedshavandeskap, epididymit och neonatal död. Diagnostiken är viktig inte minst också för att smittspårning ska kunna ske vid de allmänfarliga bakteriella sjukdomarna klamydia, gonorré och syfilis, säger Peter Lidbrink.

Mycoplasma genitalium omfattas inte av smittskyddslagen och därför saknas nationell statistik, men infektionen kan vara nästan lika vanlig som klamydia. Många saknar symtom, som annars är liknande som vid en klamydiainfektion. Risken för komplikationer tycks dock vara lägre. Provtagning rekommenderas om patienten har symtom men negativt klamydiatest, eller vid kvarstående symtom efter klamydiabehandling.

Förstahandsmedel vid Mycoplasma genitalium är azitromycin i fem dagar, engångsdos azitromycin är förknippat med mycket stor resistensrisk. Vid resistensproblem är alternativ behandling fjärde generationens kinolonpreparat (moxifloxacin).

Gonorré remitteras till venmottagning
I Sverige rapporteras cirka 1 000 fall av gonorré per år. Drabbade män får akut uretrit med flytning och oftast miktionssveda. Kvinnor kan få ökad vaginal flytning samt förändrat blödningsmönster och eventuellt miktionssveda, men mer än hälften av kvinnorna är asymtomatiska.

Gonorréfall remitteras till venerologisk mottagning och noggrann kontroll ska göras efter avslutad behandling. På grund av mycket oroande resistensproblem rekommenderas behandling med bredspektrumcefalosporin (ceftriaxon intramuskulärt).

Negativt svar kan kräva behandling
– Vid ospecifik uretrit med uttalade symtom hos män, men med negativa provsvar samt fynd av leukocyter vid mikroskopi, rekommenderas antibiotikabehandling som vid klamydiainfektion och provtagning av partner, säger Peter Lidbrink.

För kvinnor med cervicit och negativa provsvar saknas evidens för antibiotikabehandling.

Behandlingsrekommendationen har tagits fram av Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen mot bakgrund av det ökande problemet med antibiotikaresistens. Förutom klamydia, Mycoplasma genitalium och gonorré inkluderar rekommendationen också lymfogranuloma venereum och syfilis. Peter Lidbrink berättade om de nya behandlingsriktlinjerna vid ett fortbildningstillfälle med Allmänläkarnätverket sydväst i mars.


Elin Jerremalm Källa
  1. Läkemedelsverket. Sexuellt överförbara bakteriella infektioner. Behandlingsrekommendation 2015:(26)1

Uppdaterad: 2015-03-31

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen@sll.se

Till vårdprogram på Viss

Riskfaktorer för sexuellt överförbara bakteriella sjukdomar

  • Yngre än 30 år
  • Mer än en sexuell partner/partnerbyte det senaste halvåret
  • Oskyddad sexkontakt
  • Miktionssveda
  • Tillkomst av eller förändrad flytning
  • Olaga blödning hos kvinnor
  • Tidigare sexuellt överförbar bakteriell sjukdom