Riksstämman: Mejlutskick inget bra sätt att öka biverkningsrapportering

Nyhet 2008-11-26


Mejl med aktuella biverkningsfall och information om hur man rapporterar biverkningar förbättrar inte nämnvärt biverkningsrapporteringen från primärvården. Det visar ett försök som gjorts i Västra Götaland.
– På så många sätt vi kan komma på försöker vi att öka biverkningsrapporteringen, säger Marie-Louise Johansson, sjuksköterska vid sektionen för klinisk farmakologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Det senaste greppet var att uppmuntra vården via mejl. För detta komponerades förra året tre extranummer av ett mejlutskick med läkemedelsnyheter som normalt ges ut av Läkemedelsenheten i Västra Götaland. Av verksamhetscheferna i primärvården (totalt 111 vårdcentraler), som normalt får utskicken, fick hälften dessa specialutskick. Resten blev en kontrollgrupp som inte fick någon extra information.

Specialutskicken fick rubriken ”Varje biverkningsrapport är viktig”. I utskicken presenterades varje gång ett nytt, aktuellt biverkningsfall och sedan gavs information om hur man rapporterar biverkningar. Tanken var att verksamhetscheferna även skulle sprida utskicken till sina anställda, men någon kontroll av det gjordes inte.

Mindre ökning i båda grupperna
I båda grupperna ökade biverkningsrapporteringen något (totalt från 89 rapporter under 2006 till 111 under 2007). Någon skillnad i antal rapporter kunde däremot inte ses mellan interventions- och kontrollgruppen. Marie-Louise Johansson känner inte till någon annan kampanj som kan ha pågått parallellt och påverkat förskrivarna. Hon misstänker dock att det finnas en felkälla i gruppindelningen.

– Vi tror att många av läkarna arbetar på flera olika vårdcentraler och att de därför kan ha ingått i bägge grupperna, säger hon.

Även kvaliteten på rapporterna studerades så tillvida att den bedömdes som hög om den misstänkta biverkningen var en sådan som ska rapporteras enligt gällande föreskrifter (det vill säga antingen var allvarlig, oväntad eller gälldes ett nytt läkemedel och inte var angiven om vanlig i preparatets fasstext).

– Vi såg en liten tendens till bättre kvalitet på biverkningsrapporterna som kom från interventionsgruppen, säger Marie-Louise Johansson.

Eftersom materialet var så litet var det svårt att utläsa någon skillnad mellan grupperna i vilken typ av biverkningar som rapporterades. Men för interventionsgruppen var det en lite större andel av rapporterna som gällde tidigare okända biverkningar.

Inga fler mejl
Slutsatsen av försöket blev dock att den här typen av mejlutskick inte hade någon större effekt på biverkningsrapporteringen. Och Marie-Louise Johansson tänker inte upprepa försöket. Hon har däremot en vidareutveckling på gång nu, men då blir det inga utskick med mejl, utan information via andra kanaler.

Jenny Järvsén Källa
Johansson M-L, Brunlöf G, Edward C, Wallerstedt S. Kan man påverka biverkningsrapportering genom e-postutskick? Poster presenterad på Svenska läkaresällskapets riksstämma 2008-11-26.

Uppdaterad: 2008-11-26

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen.hsf@sll.se

Janusinfo är avsedd för läkare och sjukvårdspersonal. Information för allmänheten finns på 1177 Vårdguiden.