Riksstämman: Oväntade biverkningar vid långvarig opioidbehandling

Långtidsbehandling med opioidanalgetika orsakar många andra problematiska biverkningar än de klassiska. Särskilt oroväckande är den så kallade opioidinducerade hyperalgesin, en abnorm smärtöverkänslighet som mekanistiskt påminner om neuropatisk smärta.
– Vi hittade lite andra biverkningar än vi väntat oss, berättar Annika Rhodin, överläkare vid Smärtcentrum i Uppsala efter att ha analyserat biverkningar hos patienter som ingår i ett metadonprogram för smärtbehandling.

Den vanligaste biverkningen var en speciell typ av trötthet där patienterna blir mentalt avflackade och avtrubbade. Den drabbade 62 procent. Kraftlöshet och energibrist rapporterades hos 60 procent, viktökning hos 56 och sömnproblem hos 54 procent av patienterna.

Andra besvärliga biverkningar som drabbade en stor andel var uttalade svettningar, sexuell dysfunktion, dyspné och ödem. Däremot besvärade den klassiska biverkningen obstipation endast 19 procent.

Endokrinologisk påverkan
Flera av biverkningarna som sexuella problem, svettningar och kognitiva störningar med minnesproblem beror på endokrinologisk dysfunktion. Bland annat ses brist på tillväxthormon, låga T4-värden och könshormonhalter samt höga nivåer av prolaktin i större utsträckning hos opioidpatienter.

I endokrina studier på Uppsalapatienterna hade 30-40 procent av dem hjärtsviktsmarkörer som BNP. En del av de patienterna utvecklade enorma ödem, inklusive ascites. Men hjärtundersökningar visade ingenting.

– Mekanismen är inte klarlagd, det är bara ett observandum, säger Annika Rhodin.

Även höga aldosteronsteronhalter som svarar bra på aldosteronantagonister har påvisats. Men inte heller i det fallet är mekanismen klarlagd.

Ökad smärtkänslighet
Ett kliniskt relevant och bekymmersamt problem som har uppmärksammats de senaste åren är den opioidinducerade hyperalgesin. Det är ett slags sensitisering som ger paradoxala effekter med mer smärta som följd. Det hjälper inte att öka doserna till skillnad från toleransutveckling. Om dosen ökar så blir problemet istället värre.

– Hjälper vi verkligen patienterna genom att ställa dem på långtidsbehandling med opioider?, undrar Annika Rhodin.

Det gäller särskilt yngre personer med ospecificerade muskuloskeletala smärtor. Annika Rhodin tror att de ofta får läkemedel i onödan.

– Ibland funderar jag över om vi ska ha samma skärpa som våra kolleger infektionsläkarna har med antibiotika och tidsbegränsa opioidbehandlingen.

Hon poängterar också vikten av att titrera ut dosen och att försöka sätta ut behandlingen.

Ulrika Nörby

Källa
Sektionssymposium: Biverkningar vid långvarig analgetikabehandling. Svenska läkaresällskapets riksstämma, 2008-11-27.

Uppdaterad: 2008-12-01

För frågor och tips till oss:
janusredaktionen@sll.se

Janusinfo är avsedd för läkare och sjukvårdspersonal. Information för allmänheten finns på 1177 Vårdguiden.