Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Hitta i sidan

    Vad bör behandlas

    Nio av tio personer med demens uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet beteendemässiga och/eller psykiska symtom. BPSD kan omfatta beteendemässiga symtom som aggressivitet, skrik, vandring, plockande, eller störd dygnsrytm och psykiska symtom som hallucinationer, vanföreställningar, initiativlöshet, ångest eller depression. Symtomen orsakar stort lidande och är ofta svåra att möta för närstående och vårdpersonal, vilket kan bidra till att den sjuke inte längre kan bo i sitt eget hem. Somatiska orsaker samt läkemedelsbiverkningar ska uteslutas. Patienter med demenssjukdom har ofta svårt att förmedla symtom på sjukdom, till exempel smärta.

    Ompröva, utvärdera och optimera läkemedelsbehandlingen genom läkemedelsgenomgång. Personcentrerad omvårdnad och anpassning av den fysiska miljön är första åtgärd parallellt med utredning och åtgärd av bakomliggande orsaker till symtom. Då omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön är otillräckliga, ta ställning till insättning av farmakologisk behandling av BPSD.


    Icke-farmakologisk behandling

    Anpassning av omgivande miljö och bemötande bör generellt vara första åtgärder vid BPSD. Bland specifika omvårdnadsinsatser kan individanpassad fysisk aktivitet minska symtom hos personer med vandringsbeteende. Brist på meningsfull aktivitet kan bidra till BPSD och individuellt anpassad sysselsättning rekommenderas generellt vid demenssjukdom.


    Vilka läkemedel bör användas

    Läkemedelsbehandling är ett komplement till adekvata omvårdnadsåtgärder och anpassning av den fysiska miljön. Överväg utsättning av läkemedel med potentiellt negativ effekt på centrala nervsystemet. I de fall man, trots olika somatiska och bemötandeinterventioner, behöver använda läkemedel ska denna behandling riktas mot de specifika symtom som personen uppvisar. Vetenskapligt underlag saknas för flertalet läkemedel.

    • Tidigt insatt grundbehandling med acetylkolinesterashämmare vid demens av Alzheimertyp kan minska risken för BPSD
    • SSRI kan provas vid depressiva symtom, irritabilitet, agitation och oro. Effekten är ofta otillräcklig vid svår BPSD.
    • Memantin kan ha effekt främst vid agitation och aggressivitet. Effekten är ofta otillräcklig vid svår BPSD.
    • Oxazepam kan provas vid behov av akut sedering eller ångestlindring under kort tid och med adekvat övervakning.
    • Risperidon under kort tid i dos upp till 1,5 mg/dag vid psykotiska symtom och aggressivitet som orsakar lidande och/eller potentiell fara för patient eller andra.
    • Klometiazol (Heminevrin, ej i Kloka Listan) kan eventuellt provas till natten under kort tid, men det är inte lämpligt att inleda behandling i öppen vård på grund av biverkningsprofilen.

    Om antipsykotiska eller anxiolytiska läkemedel sätts in, planera för kort behandlingstid, med utvärdering av effekt och eventuella biverkningar inom två veckor.


    Vilka läkemedel/kombinationer bör användas med försiktighet/undvikas

    Antipsykotiska läkemedel kan orsaka stroke och ökad dödlighet samt försämra livskvalitet hos personer med demenssjukdom. Antikolinerga läkemedel undviks på grund av risk för konfusion. Vid misstanke om  maniska tillstånd bör SSRI undvikas.

    Bensodiazepiner kan försämra kognitiv förmåga med risk för fall och paradoxala reaktioner såsom ökad agitation. Långverkande bensodiazepiner är olämpliga. Klometiazol har snabb toleransutveckling, kan orsaka överdriven sedering med snabbt tillslag och risk för fall. Vid Lewybodydemens ska antipsykotiska läkemedel inte användas.


    När/hur avsluta läkemedelsbehandling

    Läkemedelsbehandling vid BPSD bör fortgå så länge som läkemedelsbehandlingen ger symtomlindring. Ställningstagande till utsättning/dosminskning ska göras regelbundet. Läkemedlen trappas ut enligt rekommendation för respektive läkemedel. Vid utvärdering av såväl omvårdnadsåtgärder som läkemedelsbehandling bör systematiserade skattningsskalor, exempelvis NPI (Neuropsychiatric inventory) eller CMAI (Cohen Mansfield agitation inventory) användas. Använd gärna BPSD-registret, som även innehåller information och utbildning.


    Referenser/länkar

    Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

    Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2010

    Socialstyrelsen. Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården 2000

    Läkemedelsverket. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom – BPSD 2008

    BPSD-registret

    Porsteinsson AP, Drye LT, Pollock BG, Devanand DP, Frangakis C, Ismail Z, et al; CitAD Research Group. Effect of citalopram on agitation in Alzheimer disease: the CitAD randomized clinical trial. JAMA. 2014 Feb 19;311(7):682-91. PubMed

    Gill SS, Rochon PA, Herrmann N, Lee PE, Sykora K, Gunraj N, et al. Atypical antipsychotic drugs and risk of ischaemic stroke: population based retrospective cohort study. BMJ. 2005 Feb 26;330(7489):445. PubMed

    Langballe EM, Engdahl B, Nordeng H, Ballard C, Aarsland D, Selbæk G. Short- and long-term mortality risk associated with the use of antipsychotics among 26,940 dementia outpatients: a population-based study. Am J Geriatr Psychiatry. 2014 Apr;22(4):321-31. Pubmed


    Uppdaterad: 2016-01-14

    Hitta i sidan

      För frågor och tips till oss:
      janusredaktionen@sll.se

      Läkemedels­­rekommendationerna baseras på Kloka Listan 2016