Förmaksflimmer

Hitta i sidan

    Vad bör behandlas

    I åldrar över 75 år har 10–20 procent förmaksflimmer (FF). För skattning av risker för stroke och blödning rekommenderas CHA2DS2-VASc och HAS-BLED se Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer – lathund. Hög ålder är den starkaste riskfaktorn för tromboembolism och stroke men medför också högre risk för blödning. Många äldre patienter har komplicerande samsjuklighet i form av demens, njursjukdom, anemi, blödningar och falltrauman, men vid individuell bedömning väger i regel nyttan med orala antikoagulantia (OAK) tyngre än riskerna. Vid blödning under pågående behandling får man överväga dosreduktion, byte till annat medel eller avslut av behandlingen.

    ASA har länge använts som alternativ trombemboliprofylax hos äldre med FF. ASA ger dock ett betydligt sämre strokeskydd men liknande risk för blödning jämfört med OAK och rekommenderas därför inte utan speciella skäl.

    Hos äldre patienter brukar det vara svårt att återställa och bibehålla sinusrytm. Risken med antiarytmika eller flimmerablation ökar och dessa behandlingar är inte indicerade hos de mest sköra äldre patienterna. Permanent FF är därför vanligt och frekvensreglerande behandling i regel förstahandsval.

    Behandlingsmål
    Att förebygga trombemboli och stroke samt minska symtom vid FF.

    Hos de mest sjuka äldre måste en klinisk bedömning göras angående nyttan med antikoagulantiabehandling. Se även avsnitt stroke.

    Frekvensreglering är alltid aktuellt som symtomlindring vid FF.


    Vilka läkemedel bör användas

    Tromboemboliprofylax
    Vid antikoagulantiabehandling hos de mest sjuka äldre rekommenderas warfarin i första hand på grund av att behandlingseffekten kan monitoreras och doseringen individanpassas.

    I första hand

    warfarin Waran innehåller blått färgämne, indigokarmin

    warfarin Warfarin Orion

    Apixaban kan vara ett alternativ om warfarinbehandling ej är genomförbart. Dabigatran rekommenderas ej till de mest sjuka äldre.

    I andra hand

    apixaban Eliquis

    Frekvensreglering
    Betablockerare är förstahandsval. Vid behov tillägg av oselektiv kalciumantagonist (Obs! kontraindikation vid hjärtsvikt) eller digoxin (särskilt vid samtidig hjärtsvikt).

    I första hand

    bisoprolol Bisoprolol …, Bisocard, Bisomyl, Bisostad, Emconcor, Emconcor CHF

    metoprololsuccinat Metoprolol …, Metomylan, Seloken ZOC

    I andra hand – vid otillräcklig effekt, överväg tillägg av

    verapamil Isoptin Retard (med tvådosförfarande)
    digoxin Digoxin BioPhausia


    När/hur avsluta läkemedelsbehandling

    OAK avslutas när riskerna bedöms större än vinsterna, vid dålig följsamhet eller i terminal situation. Frekvensreglering är även symtomlindrande och bör fortsätta men dosjustering kan bli nödvändig.


    Referenser/länkar

    Ko D, Hylek E. Anticoagulation in the older adult: optimizing benefit and reducing risk. Semin Thromb Hemost. 2014 Sep;40(6):688-94. PubMed

    Naci H, Ioannidis JP. How good is “evidence” from clinical studies of drug effects and why might such evidence fail in the prediction of the clinical utility of drugs? Annu Rev Pharmacol Toxicol. 2015;55:169-89. PubMed

    Rossello X, Pocock SJ, Julian DG. Long-term use of cardiovascular drugs. Challenges for research and for patient care. J Am Coll Cardiol. 2015 Sep 15;66(11):1273-85. PubMed


    Uppdaterad: 2016-01-14

    Hitta i sidan

      För frågor och tips till oss:
      janusredaktionen@sll.se

      Läkemedels­­rekommendationerna baseras på Kloka Listan 2016