Hjärtsvikt

Hitta i sidan

    Vad bör behandlas

    Prevalensen av hjärtsvikt ökar kraftigt med åldern. Minst hälften av patienterna med hjärtsvikt är 75 år eller äldre och cirka 10 procent i denna åldersgrupp har hjärtsvikt. Hos äldre hjärtsviktspatienter är det vanligare med bibehållen systolisk vänsterkammarfunktion (”diastolisk hjärtsvikt”), samsjuklighet med hypertoni och förmaksflimmer, samt icke kardiell komorbiditet såsom KOL, tidigare stroke, anemi, njursvikt och depression.

    Det är väl dokumenterat att hjärtsviktsbehandling med rekommenderade läkemedel och/eller pacemaker både minskar symtom och förbättrar prognosen vid nedsatt vänsterkammarfunktion. Vid bibehållen vänsterkammarfunktion har inga prognostiska vinster visats utan behandlingen inriktas på underliggande sjukdom (särskilt hypertoni) och symtom. Studier som visat tydliga effekter på överlevnad och välbefinnande genom behandling med läkemedel eller pacemaker/ICD vid hjärtsvikt med nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion har inkluderat få patienter i hög ålder. Det råder dock bred konsensus om att dessa behandlingar även skall erbjudas till de äldre.

    Behandlingsmål
    Hos de mest sjuka äldre är det viktigt med fortsatt symtomlindring med läkemedel enligt nedan.


    Vilka läkemedel bör användas

    Rekommendationerna enligt Kloka Listan och ”hjärtsviktstrappan" är relevanta även i symtomlindrande syfte.

     
    Basen i ”trappan” utgörs av ACE-hämmare och betablockerare. Behandlingsintensiteten hos de mest sjuka äldre bör vara styrd av symtom och måldoser behöver ej eftersträvas. Vid ACE-hämmarintolerans ges ARB i stället. Diuretikabehandling kan minska symtom men påverkar inte prognosen. **Se Icke farmakologisk behandling

    ACE-HÄMMARE

    enalapril Enalapril …, Renitec
    ramipril  Ramipril …, Triatec

    Vid ACE-hämmarintolerans

    ANGIOTENSINRECEPTORBLOCKERARE (ARB)

    kandesartan*      Candesartan ..., Amias, Candesarstad, Candexetil, Kairasec, Kandrozid
    losartan   Losartan …, Losarstad, Losatrix

    BETABLOCKERARE

    bisoprolol Bisoprolol …, Bisocard, Bisomyl, Bisostad, Emconcor, Emconcor CHF
    metoprololsuccinat   Metoprolol …, Metomylan, Seloken ZOC

    ALDOSTERONANTAGONISTER
    (Mineralkortikoidreceptorantagonister, MRA)
    I första hand

    spironolakton Spironolakton …, Aldactone

    Läggs till efter fullgod basbehandling. Beakta risk för hyperkalemi.

    I andra hand – vid endokrina biverkningar

    eplerenon   Inspra

    Beakta risk för hyperkalemi.

    DIURETIKA 

    bendroflumetiazid** Bendroflumetiazid …, Salures
    furosemid Furosemid …, Furix, Impugan
    furosemid   Lasix Retard
    hydroklortiazid** Hydroklortiazid ..., Esidrex

    ** Tiazider har sämre effekt vid nedsatt njurfunktion. Ska inte användas vid eGFR <30 ml/min.

    Vid ortostatism reduceras i första hand annan blodtrycksänkande medicinering. Vid behov reduceras dosen av hjärtsviktsläkemedel medan utsättning undviks, om möjligt.

    Biverkningar av spironolakton/eplerenon (MRA) är vanligare bland äldre patienter varför njurfunktion och kalium bör kontrolleras regelbundet.

    Diuretika ges i lägsta dos som behövs för att hålla ”torrvikt”. Vid intorkning övervägs temporär utsättning av ACE, ARB och MRA.


    Icke-farmakologisk behandling

    Biventrikulär pacing förbättrar funktionsklass och livskvalitet och är därför ett viktigt behandlingsalternativ även i hög ålder. Implanterbar defibrillator (ICD) ska ej ges vid förväntad livslängd <1 år och nyimplantation är sällan indicerad i ålder över 80 år.


    Vilka läkemedel bör användas med försiktighet/undvikas

    NSAID/Coxhämmare kan försämra den glomerulära filtrationen och medföra vätskeretention, samt öka blodtrycket.


    När/hur avsluta behandling

    Hos de mest sjuka äldre är fortsatt hjärtsviktsbehandling viktigt i symtomlindrande syfte, men dosreducering kan bli nödvändigt.

    Vid behov kan ACE-hämmare, ARB, digitalis och diuretika sättas ut direkt utan nedtrappning. β-blockad bör om möjligt reduceras stegvis.

    Hos patienter med ICD bör inaktivering av defibrillatorns chockfunktion erbjudas vid brytpunktssamtal. Beslut om behandlingsbegränsningar i livets slutskede innebär i regel att defibrillatorns chockfunktion stängs av och det är viktigt att detta kan genomföras oberoende av var patienten vårdas. Konsultera arrytmicentrum för detta.


    Referenser/länkar

    McMurray JJ, Adamopoulos S, Anker SD, Auricchio A, Böhm M, Dickstein K, et al. ESC Committee for Practice Guidelines. ESC guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2012: The Task Force for the Diagnosis and Treatment of Acute and Chronic Heart Failure 2012 of the European Society of Cardiology. Developed in collaboration with the Heart Failure Association (HFA) of the ESC. Eur J Heart Fail. 2012 Aug;14(8):803-69. PubMed


    Uppdaterad: 2016-01-14

    Hitta i sidan

      För frågor och tips till oss:
      janusredaktionen.hsf@sll.se

      Läkemedels­­rekommendationerna baseras på Kloka Listan 2016