Hypotyreos

Definition

Ett kliniskt syndrom som följd av brist på tyreoideahormoner, vilket leder till en generell nedreglering av kroppens metabola processer.

Orsaker

Vanligast är primär hypotyreos/autoimmun tyreoidit. Hashimoto är en variant av autoimmun tyreoidit. Övrigt: Tidigare tyreoideaoperation eller radiojodbehandling, postpartum tyreoidit, tyreostatika eller patient med tidigare okänd tyreoidea­rubbning. Mediciner: Amiodaron, litium och alfa-interferon. Jodbrist är ovanligt i Sverige. Hypofys- eller hypotalamussjukdom är sällsynt.

Klinisk bild

Kvot ♀:♂ är 5–8:1. Ospecifika symtom; trötthet, nedsatt kondition, myalgi, depression, koncentrationssvårigheter, frusenhet, mild viktökning, förstoppning, menstruationsrubbningar.

Fynd vid mer uttalad hypotyreos

• Kall, grov och torr hud. Svullnad i ansikte framför allt ögonlock men även händer och fötter. Svullen tunga. Håravfall kan uppträda fram för allt i axiller och pubis.
• Tyreoidea kan vara atrofierad-normal-förstorad.
• Hes och grov röst.
• Förlångsammade reflexer/försenad relaxation av senreflexer.
• EKG kan visa bradykardi och low voltage. Diastolisk hypertoni.
• Pleura-, perikard-, och ascitesvätska förekommer.
• Stegrat P-Kreatinin och leverprover. Hyperkolesterolemi. Makrocytär anemi är vanligt. Hyponatremi i svåra fall.

Utredning

• TSH och fritt T4. Vid primär hypotyreos – förhöjt TSH och sänkt T4, vid subklinisk hypotyreos endast stegrat TSH och normalt T4. Vid hypofysär hypotyreos kan fritt T4 och TSH vara låga. Vid annan kronisk sjukdom kan TSH och fritt T4 vara rubbade sekundärt till grundsjukdomen (”non-thyroid illness”).
• Leta efter en eventuell läkemedelsutlöst hypotyreos.
• Vid konstaterad primär hypotyreos tas antikroppar mot tyreoidea-peroxidas (TPO-antikroppar) polikliniskt eller akut vid inläggning (som sällan är indicerat om patienten inte har uttalade symtom).
• Särskild provtagning vid klinisk misstanke om kortisolsvikt.

Behandling

Behandling påbörjas med levothyroxin vid fastställd diagnos. Normal underhållsdos är ~1,6 µg/kg kroppsvikt/dag. Denna dos kan även användas som startdos hos gravida. Yngre friska börjar ofta med dosen 50 µg x 1 per dag. Patienter över 60 år, med hjärtsvikt eller angina pectoris startar med 25 µg x 1 per dag. Höj dosen efter 4–6 veckor med ledning av TSH, fritt T4 och klinik. Kontroller via primärvård vid primär hypotyreos eller endokrinologisk mottagning vid mer ovanlig etiologi. Finjustering av dagsdosen görs var 6–8:e vecka med 12,5–25 µg. De flesta mår bra då TSH ligger i nedre hälften av det normala intervallet (primär hypotyreos).

ICD-koder: Hypotyreos, ospec E03.9; Hashimotos tyreodit E06.3