Salicylat

Hos vuxna ofta lätt-måttlig intoxikation efter intag av 5-15 g och svår förgiftning efter 20-30 g. Barn under 3 år är särskilt känsliga för denna förgiftningstyp.

Salicylatnivån i blod är av värde för bedömning av överdoseringens svårighets­grad, men måste relateras till tiden mellan tablettintaget och provtagningen. P-Salicylat:

3,5-4,5 mmol/l talar för en potentiellt farlig överdosering,

4,5–6,0 mmol/l för en massiv,

>6,0 mmol/l för en mycket allvarlig överdosering.

Höga nivåer utan samtidig metabolisk acidos leder i regel ej till allvarlig förgiftning om rehydrering och kaliumsubstitution ges enligt nedan. Observera att låg salicylatnivå inte utesluter allvarlig förgiftning om >12 tim förflutit sedan tablettintaget. Salicylatet har då hunnit metaboliseras till sura metaboliter.

Syra-bas

Salicylat ökar CO₂-produktionen. Detta resulterar i hyperventilation och lätt respiratorisk alkalos. Vid svår obehandlad förgiftning utvecklas ibland senare i förloppet metabolisk acidos (påtaglig metabolisk acidos talar för svår förgiftning även om P-Salicylat är lågt).

Absorption

Upptag från tarmen och passage från blodet till hjärnan av salicylat sker i icke-joniserad form. Jonisationsgraden ökar med stigande pH. Ökas pH från 7,2 till 7,4 halveras mängden icke-joniserat salicylat.

Klinisk bild

Kräkning, illamående, hyperventilation, hudrodnad, hörsel-nedsättning, yrsel, öronsusning, omtöckning, hallucinos, svettning, hypertermi, de­hydrering och oliguri. Hypokalemi är regel. Hypoglykemi förekommer. Vid massiv förgiftning risk för blödningar främst i mag-tarmkanalen, kramper och medvetslöshet. Koagulations­rubbning (ökat PK), leverpåverkan och pankreatit förekommer liksom rhabdomyolys och njursvikt. Dödsfall efter förgiftning med salicylat orsakas främst av CNS-påverkan, chock och generella blödningar. Långvarigt salicylatmissbruk kan leda till uttalad hypokalemi och sekundär metabolisk acidos.

Utredning

P-Salicylat tages vid inkomsten. Är värdet >4 mmol/l kontrolleras P-Salicylat var 3:e timme till koncentrationsmax, därefter mindre frekvent tills halten understiger 2,0 mmol/l.

Upprepade blodgaskontroller. P-Kalium, P-Glukos och PK följes.

Behandling

• Ventrikelsköljning (vid massivt intag även i sent skede) och tillförsel av 50 g kol. Alltid upprepad koltillförsel (12,5 g varannan timme). Tarmsköljning kan vara indicerat vid stort intag.
• Vid nedsatt tarmmotilitet ges metoklopramid (Primperan) 10-20 mg x 3 och vid upprepade kräkningar ges ondensatron 8 mg iv x 2-4.
• Rehydrering och elektrolytkorrektion samt övrig symtomatisk behandling. Inf Glukos 50 mg/ml, 3000-4000 ml/dygn med elektrolyter.
• Alkalisering av urinen övervägs om P-Salicylat >3,0 mmol/l för att påskynda eliminationen. Målet är U-pH >7,5. Timdiures >100 ml/tim. Observera risken för accentuerad hypokalemi.
• Respiratorbehandling på vid indikation vid medvetandesänkning och samtidig avsaknad av hyperventilation.
• Följ koagulationsstatus. Ge inj K-vitamin (Konakion) 10 mg iv om PK >2,0. Vid blödning dessutom färsk plasma eller Ocplex.
• Hemodialys-hemoperfusion alternativt CVVHD överväges vid mycket svår förgiftning särskilt om oliguri och/eller tarmparalys föreligger.