Alkoholorsakad inflammation. Svår alkoholhepatit har hög mortalitet.
Hög alkoholkonsumtion under lång tid. Ökad risk vid hepatit B eller C, samtidigt intag av hepatotoxiska läkemedel eller annan leversjukdom.
Från asymtomatisk till symtom med anorexi, buksmärtor och låggradig feber. I status ses ikterus och ofta ömmande leverförstoring. Spiders, palmarerytem och gynekomasti talar för underliggande cirrhos. I labstatus ökning av transferaser (ASAT>ALAT) samt ofta förhöjt ALP och bilirubin. Förhöjt PK och bilirubin tillsammans med lågt albumin indikerar sämre prognos. Stigande kreatinin innebär risk för hepatorenalt syndrom. Ofta abstinenssymtom.
Lindrig alkoholhepatit (bilirubin <100 μmol/l) utan svåra symtom har god prognos och behandlas endast symtomatiskt.
Vid svår alkoholhepatit (med encefalopati eller måttlig-svår koagulopati och/eller hyperbilirubinemi) och när infektion uteslutits rekommenderas tabl Prednisolon 10 mg, 4 x 1 under 1 mån, därefter nedtrappning av dygnsdosen med 5-10 mg per vecka. Vid kontraindikaton för steroider ge tabl pentoxyfyllin (Trental) 400 mg, 1 x 3 i 4 veckor (licenspreparat), om kreatininclearance <30 ml/min 1 gång per dag.
Glasgow alcoholic hepatitis score (GAHS) bör beräknas. Om >9 poäng skall man överväga prednisolon och parallellt starta acetylcysteininfusion (enligt pm vid paracetamolintox). Utvärdering efter 7 dygn med Lille-score. Man fortsätter med prednisolon om responder, annars utsättning.
Övrig behandling, se akut leversvikt.
ICD-kod: Alkoholhepatit K70.1
Senast ändrad
Behandlingsråd och doser avser vuxna patienter, ej barn. Doserna gäller för patienter med normal vikt samt normal lever- och njurfunktion.
Kontakta redaktionen
johan.hulting@sll.se