Alkoholhepatit

Definition

Alkoholorsakad inflammation. Svår alkoholhepatit har hög mortalitet.

Orsaker

Hög alkoholkonsumtion under lång tid. Ökad risk vid hepatit B eller C, samtidigt intag av hepatotoxiska läkemedel eller annan leversjukdom.

Klinisk bild

Från asymtomatisk till symtom med anorexi, buksmärtor och låggradig feber. I status ses ikterus och ofta ömmande leverförstoring. Spiders, palmarerytem och gynekomasti talar för underliggande cirrhos. I labstatus ökning av transferaser (ASAT>ALAT) samt ofta förhöjt ALP och bilirubin. Förhöjt PK och bilirubin tillsammans med lågt albumin indikerar sämre prognos. Stigande kreatinin innebär risk för hepatorenalt syndrom. Ofta abstinenssymtom.

Utredning

• Blodprover: Blod-, elektrolyt- och leverstatus inklusive PK och albumin. CRP, glukos. Blodgas med laktat. Hepatitserologi (A, B och C) – om ej känt.
• Odlingar: Blod- och urinodling vid misstanke om infektion.
• Diagnostisk laparocentes vid ascites (spontan bakteriell peritonit?).
• Ultraljud lever och gallvägar med frågeställning koledokushinder, tecken till cirrhos/portal hypertension eller trombos i v porta eller levervener.
• Leverbiopsi om diagnosen är osäker.

Behandling

Lindrig alkoholhepatit (bilirubin <100 μmol/l) utan svåra symtom har god prognos och behandlas endast symtomatiskt.

Vid svår alkoholhepatit (med encefalopati eller måttlig-svår koagulopati och/eller hyperbilirubinemi) och när infektion uteslutits rekommenderas tabl Prednisolon 10 mg, 4 x 1 under 1 mån, därefter nedtrappning av dygnsdosen med 5–10 mg per vecka. Vid kontraindikaton för steroider ge tabl pentoxyfyllin (Trental) 400 mg, 1 x 3 i 4 veckor (licenspreparat), om kreatininclearance <30 ml/min 1 gång per dag.
Övrig behandling, se akut leversvikt.

ICD-kod: Alkoholhepatit K70.1