Gastroenterit – infektiös

Definition

Akut gastroenterit utlöst av smittsamt virus, bakterier eller bakterietoxiner.

Klinisk bild

Akut insjuknande, ibland hög feber, illamående, buksmärtor samt fre­kventa diarréer (>5/dag), vanligen utan blod och slem, detta kan dock förekomma vid bakteriell genes.

Måttlig dehydrering: Trötthet, nedsatt hudturgor, små urinmängder.

Svår dehydrering: Kliniska tecken på begynnande eller manifest chock med takykardi, hypotension, anuri.

Differentialdiagnos är inflammatorisk tarmsjukdom som vanligen har mindre akut insjuknande och ofta tidigare återkommande episoder med diarré.

Utredning

Beakta smittvägar. Föregående utlandsresa? Smitta i familj eller på arbets­plats? Restaurangbesök? Antibiotikabehandling?

Blodprover: Blod-, elektrolytstatus. CRP. Blododling x 2 om temp ≥38,5.

Överväg EHEC-prov vid blodig diarré. (EHEC= Endotoxinproducerande Hemolytiska E Coli). PCR-test för calici- och rotavirus vid misstanke. F-odling x 1 och eventuellt cystor-maskägg x 1 vid utlandssmitta. Clostri­dium difficile toxintest om föregående antibiotika-behandling.

Behandling

Isolering: Patient med gastroenterit bör vårdas på enkelrum med egen toalett.

Vätska: Vätskeersättningsmedel rekommenderas i första hand. Inf Ringer-Acetat i relation till grad av dehydrering. Ofta kaliumbrist. Kontrollera diures.

Antibiotika: Vanligen ej indikation för antibiotika. Överväg detta till immunosupprimerad patient, vid misstanke på salmonellasepsis, eller vid dysenteribild. Antibiotika beroende på epidemiologi. Diskutera med infektionskonsult.

Vid misstänkt clostridieinfektion, tabl metronidazol 400 mg x 3.

ICD-koder: Gastroenterit UNS A09.9; Bakteriell gastroenterit UNS A04.9, alternativt specifik kod vid känd genes; Virusorsakad A08.4, alternativt specifik kod vid känd genes.