Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Rabdomyolys

Definition

Nekros av tvärstrimmig muskulatur (rabdomyolys) frisätter myoglobin, kalium mm. Tillståndet är oftast ofarligt men i svåra fall livshotande. Myoglobin i hög plasmakoncentration kan orsaka njurskada.

Orsaker

Trauma (crush syndrom). Fall eller medvetslöshet med tryckskador. Överdriven träning, status epilepticus, och artärocklusion ger ofta måttlig rabdomyolys. Sällsynt orsakas muskelskadan av serotonergt syndrom, malign hypertermi, värmeslag eller kompartmentsyndrom. Rabdomyolys ses ibland vid svåra infektioner eller multiorgansvikt. Muskelsjukdomar kan ge kronisk lätt-måttlig CK-stegring. Statiner kan sällsynt utlösa en immunmedierad allvarlig form av rabdomyolys.

Klinisk bild

Muskelsymtom med smärta (>80 %), svaghet (>70 %), svullnad (8 %).

Akut njursvikt, som i regel är non-oligurisk och har god prognos. Kreatinin läcker ut från skadad muskulatur och ger falskt lågt eGFR.

Sekundära elektrolytrubbningar på grund av njursvikt. Akut hyperkalemi och hypocalcemi kan uppträda tidigt. I sent skede hypercalcemi, hyperfosfatemi m fl.

Urinen färgas brun på grund av myoglobinuri. Detta ger även positivt utslag på U-Hb-tester.

Arytmier orsakade av hyperkalemi och eller calciumrubbningar.

Kompartmentsyndrom: Smärta, svullnad, tecken på perifer nerv-påverkan och nedsatt cirkulation.

Provtagning

  • P-CK rek i första hand och når max efter 24–72 h. Myoglobin stiger snabbare och normaliseras tidigare. P-CK >80 µkat/l eller P-Myoglobin >4000 µg/l innebär signifikant skada och ska följas upp med regelbunden provtagning och behandling/monitorering enligt nedan.
  • Tim-/dygnsdiures och njurfunktion följs dagligen initialt vid signifikant skada. Cystatin C clearance ger ett bättre mått på eGFR vid muskelskada.
  • Elektrolytstatus dagligen eller mera frekvent initialt.
  • Övriga blodprover: Blod-, leverstatus, calcium, fosfat, urat.
  • Övrigt: EKG. Överväg arytmiövervakning. Lungröntgen (hydreringsgrad). Tim- eller dygnsdiures.

Ökad risk för allvarlig njurskada

Stigande ålder, samt höga initiala kreatinin-, CK-, och fosfatvärden.

Initialt CK >300 µkat/l. Acidos och sur urin.

Behandling

  • IVA vid tecken på stor muskelskada, akut njursvikt eller allvarlig elektrolytrubbning.
  • Starta rehydrering med Ringer-Acetat redan på akuten. Initialt ges 500-1000 ml per tim beroende på hydreringsgrad och njurfunktion. 5-10 l kan krävas första dygnet. Behandla med parenteral vätska till normovolemi och P-CK <80 µkat/l.
  • Hyperkalemi (P-Kalium >6 mmol/l) behandlas med inf insulin-glukos + bikarbonat + Resonium. Överväg inj calciumglukonat samt inhalation av ẞ2-stimulerare. Rörande dialys, se nedan.
  • Metabol acidos behandlas med infusion Natriumbikarbonat. Ringa stöd för att alkalinisering av urin motverkar njurskadan.
  • Hypocalcemi uppträder tidigt och behandlas om det förekommer samtidigt som hyperkalemi eller bedöms symtomgivande (joniserat P-Ca i regel <0,8 mmol/l).
  • Dialysbehandling ges på sedvanliga indikationer. Myoglobin kan inte dialyseras bort och man kan således inte förebygga eller behandla själva njurskadan genom dialys. Plasmaferes rekommenderas ej.
  • Furosemid har ingen plats i behandling av oliguri/anuri men kan prövas vid tecken på övervätskning. Kontakta njurkonsult vb
  • Överväg (tillfällig) utsättning av statiner, ASA, NSAID och anti-koagulantia.
  • Vid kompartmentsyndrom Kontakta ortoped- eller kirurgkonsult för eventuell fasciotomi.
  • Vid malign hypertermi: Nedkylning.

ICD-koder: Ischemisk muskelinfarkt M62.2; kompartmentsyndrom/ traumatisk ischemi T79.6 + X-nummer. Andra orsaker M62.82

Senast ändrad

Behandlingsråd och doser avser vuxna patienter, ej barn. Doserna gäller för patienter med normal vikt samt normal lever- och njurfunktion.

Akut internmedicin