Blödning, som uppstår mellan duran och araknoidean, genom skada på venerna som löper under duran.
Orsakas nästan alltid av trauma men kan i sällsynta fall uppkomma spontant. Utvecklingen av hematomet kan ske snabbt i anslutning till allvarligare skalltrauma - akut subduralhematom eller långsamt, dagar till veckor efter lindrigt skalltrauma.
Riskfaktorer för kroniskt subduralhematom:
Akut subduralhematom domineras av huvudvärk med snabb utveckling av slöhet, somnolens, medvetandeförlust. Ibland föregånget av illamående, kräkningar och neurologiska symtom som balansrubbning, hemipares, tal- och synstörning eller kramper.
Kroniskt subduralhematom. Traumat kan vara bortglömt eller ignorerat. Hos äldre kanske endast manifesterat som minnesstörning eller förvirring. I enstaka fall sker spontan regress.
Blodprover: Blodstatus, CRP, kreatinin, glukos. Leverprover. PK.
DT hjärna.
Handläggning efter akut kontakt med neurokirurg.
ICD koder. Spontant: I62.0; Traumatiskt: S06.5 + orsakskod.
Senast ändrad
Behandlingsråd och doser avser vuxna patienter, ej barn. Doserna gäller för patienter med normal vikt samt normal lever- och njurfunktion.
Kontakta redaktionen
johan.hulting@sll.se