Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Akut vestibulärt syndrom

Orsakas av central eller perifer lesion. Vanligast är vestibularisneurit.

Klinisk bild

Akut ihållande rotatorisk yrsel. Duration 1-3 dygn. Illamående, kräkningar, vanligen spontannystagmus, balanssvårigheter med svårigheter att gå/stå, intolerans mot huvudrörelser. Inga andra neurologiska besvär eller hörselpåverkan. Normalt neurologstatus förutom nystagmus och positiv Romberg.

Vestibularisneurit

Bortfall av nervimpulser från balansorganet på ena sidan ger ett patologiskt vestibulärt impulstest åt sjuka sida. Nystagmus är horisontell, oftast grad 3 med lätt torsionell komponent. Snabb fas slår åt friska sidan.

Cerebrovaskulär skada

Oftast även andra neurologiska symtom. Kan ge hörselpåverkan.

Andra differentialdiagnoser vid akut vestibulärt syndrom (AVS)

Migränyrsel, första Ménièreattack, MS, labyrintit, Zoster oticus. Benign lägesyrsel från lateral båggång kan likna AVS men yrseln är inte kontinuerlig, patienten kan hitta ett yrselfritt läge.

Utredning

Anamnes: Bålataxi i sittande talar för central genes.

Tre undersökningar kan avgöra om AVS är perifer eller central:

  1. Head Impulse test (vestibulärt impulstest). Normalt test talar för central genes. Patologiskt impulstest och horisontell spontan-nystagmus utan blickriktningsändring och utan vertikal skelning, talar för vestibularisneurit.
  2. Nystagmus som ändrar riktning med blickriktningen talar för central genes.
  3. ”Test of ”Scew”. Covertest med vertikal skelning talar för central genes.

Behandling

Oavsett genes i regel inläggning för antiemetika och vätsketillförsel iv.

Vestibularisneurit: Inj betametason 8 mg iv. Dag 2-6 ges tabl Prednisolon 50 mg x 1 och därefter nedtrappning under 5 dagar, (40, 30, 20, 10 och 5 mg). Antiemetika kort tid. Tidig mobilisering och sjukgymnastik. Svårare fall remitteras till ÖNH-mottagning.

Blödning eller infarkt i cerebellum eller hjärnstam: Se stroke.

Senast ändrad 2019-10-02