Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Artrit – allmänt

Klinisk bild

Inflammation i en eller flera leder är en vanlig sökorsak.

Artrit (synovit)

Leta efter ledengagemang såsom svullnad (ledkapselpåverkan, hydrops), rodnad, värmeökning, ömhet och inskränkt rörlighet.

Är orsaken inflammatorisk eller icke-inflammatorisk? SR och CRP ger vägledning.

En eller flera leder drabbade? Se nedan.

Tidsförlopp. Andra symtom som trötthet, muskelvärk, feber, hudutslag.

Differentialdiagnoser

Artralgi. Ledsmärtor utan tecken på annan ledpåverkan.

Periartikulära processer (entesopati). Drabbar senor, senfästen, bursor.

Artros. Morgonstelhet. Inga allmänsymtom. Ledsmärtor under/efter aktivitet. Degenerativa förändringar över lång tid. Ofta benpålagring på röntgen.

Akut monoartrit

Infektiös (septisk) artrit

I regel akuta och påtagliga symtom, se nedan. Viktigt att bekräfta eller utesluta diagnosen. Tappa av ledvätska med odling samt makro- och mikroskopisk undersökning av vätskan. Den är ofta starkt grumlig, gul- eller brunfärgad. Patienten är vanligen allmänpåverkad med feber.

Kristallartrit

Vanligaste akuta artriten. Ofta hög urinsyra i plasma. Säker diagnos genom påvisande av kristaller vid mikroskopi.

Reaktiv artrit

Smygande debut under någon vecka. Ofta led i nedre extemiteten.

Hemartros efter trauma/blödning

Patienten uppger ofta trauma som förklaring till akuta ledsymtom.

Borreliaartrit

Anamnes på fästingbett och hudutslag.

Kronisk ledsjukdom

Debuterande RA, psoriasisartrit, ankyloserande spondylit mm är sällan förklaring till akut monoatrit.

Oligoartrit

Definieras som engagemang av 2-4 leder. Alla de tillstånd som räknas upp under ”monoartrit” ovan, kan i ovanliga fall debutera från flera leder.

Symtom från flera leder samtidigt är typiskt vid spondylartrit, som innefattar reaktiv artrit, psoriasis artrit, ledsymtom vid tarmsjukdom och ankyloserande spondylit. Bilateral fotledsartrit ses typiskt vid sarkoidos och pseudogikt.

Polyartrit

Symtom – tecken på artrit från >4 leder. Misstänk i första hand:

Reumatoid artrit. Morgonstelhet mer än 30 min. Ofta engagemang av metatarso- eller metakarpofalangealled. Remiss till reumatolog vid nyupptäckt (misstänkt) RA.

Palindrom reumatism. Sällsynt form av akut oligo-polyartrit med sporadiska kortvariga episoder av artrit med höga inflammatoriska markörer. Kan övergå i kronisk reumatoid artrit (RA).

Spondylartrit. Ofta även angagemang av senor och senfästen (akillestendinit). Svullnad av tår eller fingrar (daktylit).

Bindvävssjukdom.

Artros. Drabbar oftast distala interfalangealleder och karpometa-karpalleden. Benpålagring typiskt.

Utredning

Blodprover: SR, CRP, blodstatus, kreatinin, ALAT, urat. Urinsticka. Ledvätskeprover: Leukocyter, ”poly/mono”, kristaller och vid misstanke om bakteriell artrit direkt-mikroskopi, odling och laktat.

Serologiska prover: Vid misstanke om Borrelia eller reaktiv artrit av uro- eller enteroartrittyp. Vid misstanke RA: anti-CCP.

Övriga odlingar: Vid misstanke om bakteriell artrit görs även blod-, svalg-, NPH- och urinodling innan antibiotikabehandlingen inleds. Odlingar görs även vid misstanke om reaktiv artrit, av uro- eller enteroartrittyp.

Slätröntgen för att utesluta skelettskada eller påvisa kondrocalcinos vid pyrofosfatartrit. Lungröntgen eller DT torax för att påvisa infektion vid bakteriell artrit och hiluslymfom vid sarkoidosartrit. Elektiv fot- och handröntgen vid RA.

Senast ändrad 2019-11-11