Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Artrit – allmänt

Klinisk bild

Inflammation i led med akut eller subakut påkommen smärta i en eller flera leder är en vanlig sökorsak inom akutsjukvården. I status leta efter tecken till svullnad, rodnad, ömhet och inskränkt rörlighet. Vid akut mono- eller oligo­artrit ska bakteriell artrit misstänkas och uteslutas. Det görs genom tappning av leden med makro- och mikroskopisk undersökning av ledvätskan (se nedan). Vid bakteriell artrit är ledvätskan är ofta starkt grumlig, gul- eller brunfärgad. Patienten är vanligen ”septiskt”, allmänpåverkad och har feber men kan sakna uppenbara systemiska eller lokala infektionstecken. Andra differentialdiagnoser följer nedan.

Utredning

Blodprover: SR, CRP, blodstatus, kreatinin, ALAT, urat. Urinsticka. Ledvätskeprover: Leukocyter, procentandel poly- och monomorfkärniga leukocyter, kristaller och vid misstanke om bakteriell artrit direkt-mikroskopi, odling och laktat.

Serologiska prover: Vid misstanke om reaktiv artrit av uro- eller enteroartrittyp.

Övriga odlingar: Vid misstanke om bakteriell artrit görs även blod-, svalg-, NPH- och urinodling innan antibiotikabehandlingen inleds. Odlingar görs även vid misstanke om reaktiv artrit, av uro- eller enteroartrittyp.

Akut röntgen: Slätröntgen för att utesluta skelettskada eller påvisa chondrocalcinos vid pyrofosfatartrit. Lungröntgen eller DT torax för att påvisa infektion vid bakteriell artrit och hiluslymfom vid sarkoidosartrit.

Fynd vid analys av ledvätska

Rityta 1Leukocyterx109/lPolymorf-kärniga celler i procentKristallerViskositetLaktat mmol/lNormalfynd<0,2<25 HögArtros<5<25HögAseptisk artrit5-7550-75Måttlig-låg<5Kristall-artrit5-7550-75UratPyrofosfatg<5Bakteriell artrit7575g>6

Senast ändrad 2019-09-23