Att pausa riskläkemedel kan rädda njuren

Bland de vanligaste tillstånden som leder till sjukhusinläggning bland äldre syns hypotoni och salt-vätskebalansrubbningar samt njurpåverkan [1].

Om patient och närstående snabbt kan pausa ”riskläkemedel” [2] vid akut sjukdom eller dehydrering kan akut njurskada förebyggas [3]. Informationen behöver förmedlas redan vid insättning av dessa läkemedel. En plan för återinsättning måste finnas och kommuniceras med patienten.

Nyttan av läkemedelsuppehåll för att förebygga akut njurskada bygger främst på empiri och klinisk erfarenhet [3].

Bakgrund

Att göra tillfälligt uppehåll med riskläkemedel [2] är viktigt vid akuta tillstånd med kräkningar, diarré, feber eller andra orsaker till dehydrering, och svårigheter att inta vätska och föda. Vätskebristen försämrar glomerulär genomblödning, vilket förvärras om patienten samtidigt behandlas med läkemedel som påverkar njuren. Sköra individer med små fysiologiska marginaler och individer med kroniskt nedsatt njurfunktion är särskilt utsatta [4].

Läkemedelsrelaterade problem som orsak till akutinläggning studerades bland äldre personer med hemsjukvård. En tredjedel av läkemedelsrelaterade problem som ledde till slutenvård var relaterade till nedsatt njurfunktion. Framför allt drabbades äldre kvinnor [5].

I en fallserie av patienter som fick sjukhusvård på grund av akut njursvikt eller dehydrering hade majoriteten upplevt icke-akuta besvär som föranlett kontakt med primärvården. En justering av läkemedlen i detta skede hade sannolikt kunnat förebygga en betydande del av sjukhusinläggningarna [6].

Även Socialstyrelsen anger att ca hälften av läkemedelsbiverkningar (inklusive akut njurpåverkan) som leder till sjukhusinläggning kan vara möjliga att undvika genom bland annat tätare monitorering, dosjustering och information till patient och närstående[1]. För sjukvårdspersonal finns kunskapsstöd framtaget som kan användas på särskilda boenden, i hemsjukvård eller slutenvård [2].

Källa

1. Socialstyrelsen. 2014. Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre – Kartläggning och förslag till åtgärder
2. Janusinfo. Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för äldres hälsa. Informationsmaterial 2023. Vätskebrist och läkemedel på särskilt boende för äldre
   och i hemsjukvård
3. Watson KE, Dhaliwal K, Robertshaw S, Verdin N, Benterud E, Lamont N et al; PAUSE (Preventing Medication Complications During Acute Illness Through Symptom Evaluation and Sick Day Guidance) Medication Safety Advisory Panel. Consensus recommendations for sick day medication guidance for people with diabetes, kidney, or cardiovascular disease: A modified delphi process. Am J Kidney Dis. 2023 May;81(5):564-574
4. Faber SJ, Scherpbier ND, Peters HJG, Uijen AA. Preventing acute kidney injury in high-risk patients by temporarily discontinuing medication – an observational study in general practice. BMC Nephrol. 2019 Dec 4;20(1):449
5. Helldén A, Bergman U, von Euler M, Hentschke M, Odar-Cederlöf I, Ohlén G. Adverse drug reactions and impaired renal function in elderly patients admitted to the emergency department: a retrospective study. Drugs Aging. 2009;26(7):595-606
6. Coppes T, Hazen ACM, Zwart DLM, Koster ES, van Gelder T, Bouvy ML. Characteristics and preventability of medication-related admissions for acute kidney injury and dehydration in elderly patients. Eur J Clin Pharmacol. 2024 Sep;80(9):1355-1362