Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Akut konfusion

Akut konfusion är ett förvirringstillstånd som utvecklas inom timmar till dagar. Tillståndet innebär en påverkan på medvetandegrad, uppmärksamhet, perception och kognition.

Det är typiskt med en symtombild som varierar över dygnet så att patienten kan te sig adekvat vid vissa tillfällen och vid andra tillfällen vara desorienterad, ha svårt att bibehålla uppmärksamhet och ha svårigheter att tolka sinnesintryck.

Akut konfusion kan manifesteras i en hyperaktiv eller hypoaktiv symtombild, och det sistnämnda är sannolikt underdiagnostiserat.

Ofta finns bakomliggande medicinska tillstånd eller symtom som behöver åtgärdas. Därför ska akut konfusion ses som ett allvarligt och akut behandlingskrävande tillstånd.

Vid akut och planerad inläggning hos äldre patienter ingår konfusion i bedömningen. Screeninginstrumentet 4AT kan användas (finns i TakeCare).

Hos individer med demenssjukdom kan akut konfusion vara svårt att skilja från BPSD. Se BPSD.

Tidsförloppen är dock olika, där konfusion debuterar relativt snabbt medan BPSD ofta utvecklas under ett längre tidsspann. Hos patienter med demens och känd BPSD- är det viktigt att vara uppmärksam på om symtomen ändrar karaktär, exempelvis med ökad agitation och störd dygnsrytm. Pålagring med akut konfusion ska då misstänkas och underliggande faktorer utredas och åtgärdas.

Det finns många faktorer som kan utlösa akut konfusion och ofta rör det sig om ett komplext samspel mellan olika symtom och omständigheter. Som exempel kan nämnas immobilisering, dehydrering, smärta och sjukhusvård. Syn-och/eller hörselnedsättning ökar sårbarheten för att drabbas. Demenssjukdom är en mycket stark riskfaktor.

Akut konfusion förekommer hos så många som 30 procent av äldre som sjukhusvårdas för somatisk sjukdom. För individer med demenssjukdom, och särskilt med BPSD, kan den utlösande faktorn vara relativt odramatisk, till exempel vid en urinvägsinfektion, anemi eller smärta.

Vad bör behandlas

Vid misstanke om akut konfusion ska patienten bedömas akut och lämpliga åtgärder utföras snarast. Allvarliga tillstånd som kan utlösa konfusion inkluderar fraktur, hypoglykemi, infektion och urinstämma. Ett multiprofessionellt samarbete är viktigt för att ge en helhetsbild av patientens situation. Om patienten bor på särskilt boende kan utredning och åtgärd ofta ske på plats.

    • Beakta differentialdiagnoser.
    • Åtgärda medicinska tillstånd, somatiska och psykiatriska.
    • Beakta psykosociala problem och funktionella svårigheter som bidragande /utlösande faktorer.
    • Se över läkemedelslistan med särskilt fokus på CNS- aktiva läkemedel (sömn, smärta) och läkemedel med antikolinerga effekter.

    Uteslut andra orsaker som kan ge en liknande symtombild, såsom depression, psykos, och alkoholrelaterat delirium. Att symtombilden varierar i intensitet över dygnet är typiskt för akut konfusion men mindre vanligt förekommande vid differentialdiagnoserna.

    Icke farmakologisk behandling

    Åtgärda utlösande faktorer om detta är möjligt. Icke farmakologiska åtgärder i form av multifaktoriella insatser har i studier visats kunna förebygga och lindra akut konfusion. Teambaserat arbetssätt ingår. Exempel på åtgärder är att säkerställa god omvårdnad och lugn och ro, gärna enkelrum. Involvera anhöriga som ger stöd och trygghet. Tidig mobilisering.

    Vilka läkemedel bör användas

    Eventuellt till natten:
    Klometiazol (Heminevrin) 300 mg (inom slutenvård eller på SÄBO) och/eller

    Zopiklon 5–7,5 mg.
    Om effekten uteblir, beakta risken för paradoxal reaktion med ökad agitation innan dosen ökas.

    Antipsykotiska medel kan prövas i undantagsfall och under begränsad tid (några dygn):

    Risperidon. Börja med 0,25 mg. Kan vid behov titreras upp till max 1,5 mg per dygn

    OBS: Patienter med Lewy Body-demens och Parkinson bör inte behandlas med antipsykotika. Konsultera specialist inom äldrepsykiatri.

    Vilka läkemedel /kombinationer bör undvikas /särskilt /behandlas

    Generellt bör antipsykotika undvikas om patienten inte har akut pågående psykotiska symtom som vanföreställningar och hallucinationer. Ge i så fall så låga doser som möjligt, se ovan.

    Injektion av bensodiazepiner bör undvikas.

    Patienter med Lewy Body-demens och Parkinson bör inte behandlas med antipsykotiska läkemedel.

    När/hur avsluta läkemedelsbehandling

    Om sederande och/eller antipsykotiska läkemedel har satts in ska dessa läkemedel utvärderas dagligen. Reducera doser om möjligt och sätt ut behandlingen så snart den kliniska bilden tillåter. Nedtrappning är inte nödvändigt.

    4AT

    Viss.nu. Läkemedel som kan ge konfusion

    Burton JK, Craig LE, Yong SQ, Siddiqi N, Teale EA, Woodhouse R, et al. Non-pharmacological interventions for preventing delirium in hospitalised non-ICU patients. Cochrane Database Syst Rev. 2021 Jul 19;7(7):CD013307

    Morandi A, Bellelli G. Delirium superimposed on dementia. Eur Geriatr Med 2020 Feb;11(1):53-62

    Katarina Nägga. Konfusion. Internetmedicin

    Senast ändrad