Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Vad bör behandlas

Symtom som orsakar lidande för patienten ska behandlas, i första hand med icke-farmakologiska åtgärder. Symtomatisk läkemedelsbehandling av BPSD är ett komplement till adekvata omvårdnadsåtgärder och anpassning av fysisk miljö.

Viktigast är att utreda om bakomliggande orsaker till symtomen finns och behandla dessa. Gör en läkemedelsgenomgång.

För utbildning med mera, se BPSD-registret www.BPSD.se, Svenskt Demenscentrum www.demenscentrum.se

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Region Stockholm

Nio av tio personer med demens uppvisar beteendemässiga och/eller psykiska symtom (BPSD) någon gång under sjukdomsförloppet. BPSD omfattar beteendemässiga symtom som aggressivitet, skrik, vandring, plockande eller störd dygnsrytm, samt psykiska symtom som hallucinationer, vanföreställningar, eufori, sömnlöshet, apati, ångest eller depression. Symtomen orsakar stort lidande och är ofta svåra att hantera för närstående och vårdpersonal, vilket kan bidra till att den sjuke inte längre kan bo i sitt eget hem. Utredning och åtgärd av bakomliggande orsaker till BPSD ska alltid göras. Somatiska orsaker ska uteslutas med särskild tanke på att patienter med demenssjukdom ofta har svårt att förmedla symtom på sjukdom, t.ex. smärta.

Läkemedelsbiverkningar kan orsaka/bidra till symptom på BPSD. Ompröva, utvärdera och optimera läkemedelsbehandlingen genom läkemedelsgenomgång. Var särskilt uppmärksam på läkemedel med effekt på centrala nervsystemet, men även andra läkemedelsgrupper kan förvärra symtomen. Se t.ex Socialstyrelsens förteckning över läkemedel som bör undvikas till äldre.

Läkemedel som bör undvikas till äldre

Icke-farmakologisk behandling

Bemötande och anpassning av omgivande miljö. Sysselsättning anpassad efter tidigare intressen kan minska symtom. Individanpassad fysisk aktivitet kan minska symtom hos personer med vandringsbeteende.

Vilka läkemedel bör användas

Läkemedelsbehandling är ett komplement till ovanstående och ska riktas mot de specifika symtom som personen uppvisar. Behandlingen ska endast påbörjas om adekvata omvårdnadsåtgärder och behandling av somatiska orsaker givit otillräcklig effekt.

Det vetenskapliga underlaget för farmakologisk behandling är svagt, men följande strategier har visst stöd:

  • Tidigt insatt grundbehandling med acetylkolinesterashämmare vid demens av Alzheimertyp och Lewy-body demens kan minska risken för BPSD
  • SSRI provas vid depressiva symtom, irritabilitet, agitation, aggressivitet och oro. Effekten är ofta otillräcklig vid svår BPSD.
  • Memantin kan provas vid agitation och aggressivitet. Effekten är ofta otillräcklig vid svår BPSD.
  • Oxazepam kan provas vid behov av akut sedering eller ångestlindring under kort tid och med adekvat övervakning.
  • Antipsykotiska läkemedel kan provas med stor försiktighet. Risperidon under kort tid i dos upp till 1,5 mg/dag vid psykotiska symtom eller aggressivitet som orsakar lidande och/eller potentiell fara för patient eller andra.
  • Klometiazol (Heminevrin) kan provas i undantagsfall till natten under kort tid. Det är inte lämpligt att inleda behandling i öppen vård på grund av biverkningsprofilen.

Klometiazol har snabb toleransutveckling, kan orsaka överdriven sedering med snabbt tillslag och risk för fall. Substansen saknar evidens för ångestdämpande effekt.

Om antipsykotiska eller anxiolytiska läkemedel sätts in, planera för kort behandlingstid, i samarbete med anhöriga och vårdpersonal. Utvärdera effekten och eventuella biverkningar inom två veckor. Omvärdera därefter behovet av behandlingen fortlöpande.

Vilka läkemedel/kombinationer bör användas med försiktighet/undvikas

Antipsykotiska läkemedel bör användas med försiktighet. Långverkande bensodiazepiner och läkemedel med antikolinerga effekter bör undvikas helt. Vid misstanke om maniska tillstånd bör SSRI undvikas. Vid Lewybodydemens ska antipsykotiska läkemedel inte användas.

  • Antipsykotiska läkemedel kan orsaka stroke och ökad dödlighet samt försämra livskvalitet hos personer med demenssjukdom.
  • Antikolinerga läkemedel undviks på grund av risk för konfusion och försämrad kognition.
  • Bensodiazepiner kan försämra motorisk och kognitiv förmåga med risk för fall och paradoxala reaktioner såsom ökad agitation. Långverkande bensodiazepiner är olämpliga.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling ges så länge som symtomlindring uppnås. Utvärdera kontinuerligt och ta ställning till utsättning/dosminskning.

Läkemedelsbehandling vid BPSD bör fortgå så länge som den ger symtomlindring och har rimliga bieffekter. Symptom på BPSD kan fluktuera, och även gå i regress, varför ställningstagande till utsättning/dosminskning ska göras regelbundet. Läkemedlen trappas ut enligt rekommendation för respektive läkemedel. Vid utvärdering av såväl omvårdnadsåtgärder som läkemedelsbehandling bör systematiserade skattningsskalor, exempelvis NPI (NeuroPsychiatric Inventory) eller CMAI (Cohen Mansfield Agitation Inventory) användas. Använd gärna BPSD-registret, som även innehåller information och utbildning.

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2017

Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2017

Socialstyrelsen. Föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Läkemedelsverket. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom – BPSD 2008

BPSD-registret

Porsteinsson AP, Drye LT, Pollock BG, Devanand DP, Frangakis C, Ismail Z, et al; CitAD Research Group. Effect of citalopram on agitation in Alzheimer disease: the CitAD randomized clinical trial. JAMA. 2014 Feb 19;311(7):682-91. PubMed

Gill SS, Rochon PA, Herrmann N, Lee PE, Sykora K, Gunraj N, et al. Atypical antipsychotic drugs and risk of ischaemic stroke: population based retrospective cohort study. BMJ. 2005 Feb 26;330(7489):445. PubMed

Langballe EM, Engdahl B, Nordeng H, Ballard C, Aarsland D, Selbæk G. Short- and long-term mortality risk associated with the use of antipsychotics among 26,940 dementia outpatients: a population-based study. Am J Geriatr Psychiatry. 2014 Apr;22(4):321-31. PubMed

Cummings J, Lai TJ, Hemrungrojn S, Mohandas E, Yun Kim S, Nair G, et al. Role of Donepezil in the Management of Neuropsychiatric Symptoms in Alzheimer's Disease and Dementia with Lewy Bodies. CNS Neurosci Ther. 2016 Mar;22(3):159-66.

Matsunaga S, Kishi T, Yasue I, Iwata N. Cholinesterase Inhibitors for Lewy Body Disorders: A Meta-Analysis. Int J Neuropsychopharmacol. 2015 Jul 28;19(2)

Wang HF, Yu JT, Tang SW, Jiang T, Tan CC, Meng XF, et al. Efficacy and safety of cholinesterase inhibitors and memantine in cognitive impairment in Parkinson's disease, Parkinson's disease dementia, and dementia with Lewy bodies: systematic review with meta-analysis and trial sequential analysis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2015 Feb;86(2):135-43

Senast ändrad 2020-06-17