Symtom som orsakar lidande för patienten ska behandlas, i första hand med icke-farmakologiska åtgärder. Symtomatisk läkemedelsbehandling av BPSD är ett komplement till adekvata omvårdnadsåtgärder och anpassning av fysisk miljö.
Viktigast är att utreda om bakomliggande orsaker till symtomen finns och behandla dessa. Gör en läkemedelsgenomgång.
För utbildning med mera, se BPSD-registret www.BPSD.se, Svenskt Demenscentrum www.demenscentrum.se
Nio av tio personer med demens uppvisar beteendemässiga och/eller psykiska symtom (BPSD) någon gång under sjukdomsförloppet. BPSD omfattar beteendemässiga symtom som aggressivitet, skrik, vandring, plockande eller störd dygnsrytm, samt psykiska symtom som hallucinationer, vanföreställningar, eufori, sömnlöshet, apati, ångest eller depression. Symtomen orsakar stort lidande och är ofta svåra att hantera för närstående och vårdpersonal, vilket kan bidra till att den sjuke inte längre kan bo i sitt eget hem. Utredning och åtgärd av bakomliggande orsaker till BPSD ska alltid göras. Somatiska orsaker ska uteslutas med särskild tanke på att patienter med demenssjukdom ofta har svårt att förmedla symtom på sjukdom, t.ex. smärta.
Läkemedelsbiverkningar kan orsaka/bidra till symptom på BPSD. Ompröva, utvärdera och optimera läkemedelsbehandlingen genom läkemedelsgenomgång. Var särskilt uppmärksam på läkemedel med effekt på centrala nervsystemet, men även andra läkemedelsgrupper kan förvärra symtomen. Se t.ex Socialstyrelsens förteckning över läkemedel som bör undvikas till äldre.
Bemötande och anpassning av omgivande miljö. Sysselsättning anpassad efter tidigare intressen kan minska symtom. Individanpassad fysisk aktivitet kan minska symtom hos personer med vandringsbeteende.
Läkemedelsbehandling är ett komplement till ovanstående och ska riktas mot de specifika symtom som personen uppvisar. Behandlingen ska endast påbörjas om adekvata omvårdnadsåtgärder och behandling av somatiska orsaker givit otillräcklig effekt.
Det vetenskapliga underlaget för farmakologisk behandling är svagt, men följande strategier har visst stöd:
Klometiazol har snabb toleransutveckling, kan orsaka överdriven sedering med snabbt tillslag och risk för fall. Substansen saknar evidens för ångestdämpande effekt.
Om antipsykotiska eller anxiolytiska läkemedel sätts in, planera för kort behandlingstid, i samarbete med anhöriga och vårdpersonal. Utvärdera effekten och eventuella biverkningar inom två veckor. Omvärdera därefter behovet av behandlingen fortlöpande.
Antipsykotiska läkemedel bör användas med försiktighet. Långverkande bensodiazepiner och läkemedel med antikolinerga effekter bör undvikas helt. Vid misstanke om maniska tillstånd bör SSRI undvikas. Vid Lewybodydemens ska antipsykotiska läkemedel inte användas.
Läkemedelsbehandling ges så länge som symtomlindring uppnås. Utvärdera kontinuerligt och ta ställning till utsättning/dosminskning.
Läkemedelsbehandling vid BPSD bör fortgå så länge som den ger symtomlindring och har rimliga bieffekter. Symptom på BPSD kan fluktuera, och även gå i regress, varför ställningstagande till utsättning/dosminskning ska göras regelbundet. Läkemedlen trappas ut enligt rekommendation för respektive läkemedel. Vid utvärdering av såväl omvårdnadsåtgärder som läkemedelsbehandling bör systematiserade skattningsskalor, exempelvis NPI (NeuroPsychiatric Inventory) eller CMAI (Cohen Mansfield Agitation Inventory) användas. Använd gärna BPSD-registret, som även innehåller information och utbildning.
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2017
Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2017
Socialstyrelsen. Föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Läkemedelsverket. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom – BPSD 2008
Porsteinsson AP, Drye LT, Pollock BG, Devanand DP, Frangakis C, Ismail Z, et al; CitAD Research Group. Effect of citalopram on agitation in Alzheimer disease: the CitAD randomized clinical trial. JAMA. 2014 Feb 19;311(7):682-91
Gill SS, Rochon PA, Herrmann N, Lee PE, Sykora K, Gunraj N, et al. Atypical antipsychotic drugs and risk of ischaemic stroke: population based retrospective cohort study. BMJ. 2005 Feb 26;330(7489):445
Langballe EM, Engdahl B, Nordeng H, Ballard C, Aarsland D, Selbæk G. Short- and long-term mortality risk associated with the use of antipsychotics among 26,940 dementia outpatients: a population-based study. Am J Geriatr Psychiatry. 2014 Apr;22(4):321-31
Cummings J, Lai TJ, Hemrungrojn S, Mohandas E, Yun Kim S, Nair G, et al. Role of Donepezil in the Management of Neuropsychiatric Symptoms in Alzheimer's Disease and Dementia with Lewy Bodies. CNS Neurosci Ther. 2016 Mar;22(3):159-66.
Matsunaga S, Kishi T, Yasue I, Iwata N. Cholinesterase Inhibitors for Lewy Body Disorders: A Meta-Analysis. Int J Neuropsychopharmacol. 2015 Jul 28;19(2)
Wang HF, Yu JT, Tang SW, Jiang T, Tan CC, Meng XF, et al. Efficacy and safety of cholinesterase inhibitors and memantine in cognitive impairment in Parkinson's disease, Parkinson's disease dementia, and dementia with Lewy bodies: systematic review with meta-analysis and trial sequential analysis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2015 Feb;86(2):135-43
Senast ändrad
Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
Inledning
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
Demens
Depression
Diabetes
Epilepsi
Förmaksflimmer
Förstoppning
Hjärtsvikt
Hudbesvär
Hypertoni
Kronisk ischemisk hjärtsjukdom
Kronisk njursjukdom (CKD)
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär sjukdom
Oro/ångest
Osteoporos
Parkinsons sjukdom
Smärtlindring
Stroke
Syrarelaterad sjukdom/symtom i matstrupe och magsäck
Sömnstörningar
Urinträngningar och trängningsinkontinens
Urinvägsinfektioner
Vaccinationer
Vulvovaginal atrofi