Hypertoni

Vad bör behandlas

Hypertoni är vanligt och utgör en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och demenssjukdom.

Tillgänglig dokumentation stödjer antihypertensiv behandling av patienter upp till åtminstone 85 års ålder. Den absoluta riskreduktionen vid hypertonibehandling relaterar till trycksänkningens storlek, medan prognosen korrelerar till uppnådd blodtrycksnivå under behandling. Den behandling som erbjuds ska anpassas efter uppskattad nytta för den individuella patienten. För sköra äldre patienter med kort förväntad återstående livslängd ska symtomatisk behandling och bibehållande av livskvalitet prioriteras före prevention.

Hos äldre patienter är risken för biverkningar större och komplicerande sjukdomar och relativa kontraindikationer vanligare, vilket kan göra det svårt att uppnå målblodtryck. Hos dessa måste därför mål för blodtryckssänkningen individualiseras. Beakta särskilt ortostatisk hypotension som ofta ses hos äldre, särskilt hos patienter med diabetes och andra tillstånd med autonom dysfunktion. Därför ska blodtryck alltid kontrolleras också i stående och behandlingen anpassas för att undvika symtomgivande ortostatisk hypotension.

Äldre har nedsatt njurfunktion vilket kan leda till nedsatt elimination av läkemedel. Beräkna eGFR och reducera vid behov doseringen.

Behandlingsmål
Hos de mest sjuka äldre måste den enskilda individens nytta av antihypertensiv behandling särskilt noga övervägas i relation till övrig sjukdom. Rekommenderat målblodtryck är 140/90 oavsett kronologisk ålder. För de mest sjuka äldre måste målet individualiseras och ett systoliskt blodtryck på 130–150 är ofta ett rimligt mål.

Vilka läkemedel bör användas

Att kombinera olika läkemedelsklasser i måttliga doser ger bättre blodtrycksreduktion och lägre förekomst av biverkningar än att ge höga doser av enskilda läkemedel.

Vid okomplicerad hypertoni rekommenderas i första hand:

I första hand
ACE-HÄMMARE

enalapril (Enalapril …, Renitec)

ramipril (Ramipril …, Triatec)

ANGIOTENSINRECEPTORBLOCKERARE (ARB)

kandesartan (Candesartan ..., Amias, Candesarstad, Kairasec, Kandrozid)

losartan (Losartan …, Losarstad)

Hypertoni vid diabetes mellitus med eller utan nefropati bör behandlas med ACE-hämmare eller ARB.

och/eller

KALCIUMANTAGONIST

amlodipin (Amlodipin …, Amlodistad, Norvasc)

och/eller

DIURETIKA

bendroflumetiazid (Salures)

hydroklortiazid (Hydroklortiazid ..., Esidrex)

hydroklortiazid + amilorid (Amiloferm mite, Normorix mite, Sparkal mite)

hydroklortiazid + amilorid (Amiloferm, Normorix, Sparkal)

Beakta risk för hypokalemi och hyponatremi samt metabola biverkningar. Vid nedsatt njurfunktion (eGFR <30 ml/min/1,73m2) rekommenderas furosemid istället för tiaziddiuretika.

I andra hand
BETABLOCKERARE

metoprololsuccinat (Metoprolol …, Bloxazoc, Metomylan, Seloken ZOC)

Betablockerare ges som tilläggsbehandling vid hypertoni eller vid samtidig ischemisk hjärtsjukdom, rytmrubbningar, hjärtsvikt eller migrän. Kombinationen tiazider och betablockerare medför risk för diabetogena effekter.

Vilka läkemedel bör användas med försiktighet/undvikas

Vid nedsatt njurfunktion kan dosen ACE-hämmare eller ARB behöva anpassas och njurfunktionen bör följas mer noggrant. Tiaziddiuretika bör ej användas av patienter med estimerat GFR <30 ml/min/1,73 m2kroppsyta på grund av dålig effekt. Observera risken för hyponatremi.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Nyttan av blodtrycksbehandling ökar med ålder och hjärtkärlsjuklighet. Blodtrycksbehandling ska behållas så länge som patienten inte har besvärande biverkningar eller är i terminal fas. Dosjustering kan vara nödvändig.