Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre (MSÄ)

Hypertoni

Vad bör behandlas

Hypertoni är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och demenssjukdom. Specifika symtom saknas vanligen men diffusa symtom såsom yrsel, huvudvärk och trötthet kan förekomma. För sköra äldre patienter med kort förväntad återstående livslängd ska symtomatisk behandling och bibehållande av livskvalitet prioriteras före prevention.

Anpassa behandlingen för att undvika symtomgivande ortostatisk hypotension. Mät blodtryck i liggande och stående.

Mät blodtryck i liggande och stående.

Rekommenderat målblodtryck är systoliskt 130–139 mm Hg för individer >70 år. För de mest sjuka äldre måste målet individualiseras och den enskilda individens nytta av antihypertensiv behandling särskilt noga övervägas i relation till övrig sjukdom.

Hypertoni är vanligt och prevalensen ökar kraftigt med åldern. Ungefär en tredjedel av den vuxna svenska befolkningen har en behandlingskrävande hypertoni. I höga åldrar är prevalensen mycket hög. Tillgänglig dokumentation stödjer antihypertensiv behandling av patienter upp till åtminstone 85–90 års ålder.

Beakta särskilt ortostatisk hypotension som ofta ses hos äldre, särskilt hos patienter med diabetes och andra tillstånd med autonom dysfunktion. Därför ska blodtryck alltid kontrolleras också i stående (mät blodtryck och hjärtfrekvens i liggande och efter en och tre min i stående och notera symtom). Anpassa vid behov doser och val av läkemedelsklasser vid ortostatiska symtom. Ortostatisk hypotension är särskilt vanligt vid högt pulstryck.

Vilka läkemedel bör användas

Oftast behövs två eller flera läkemedel för att nå målblodtryck. Att kombinera olika läkemedelsklasser i måttliga doser ger bättre blodtrycksreduktion och lägre förekomst av biverkningar än att ge höga doser av enskilda läkemedel.

Vid okomplicerad hypertoni rekommenderas

I första hand
ACE-hämmare (t.ex. enalapril, ramipril) eller angiotensin receptorblockerare (ARB) (t.ex kandesartan, losartan)

och/eller

Kalciumantagonist (t.ex. amlodipin)

och/eller

Diuretikum av tiazidtyp (till exempel bendroflumetazid (Salures), hydroklortiazid (till exempel Esidrex). Vid kraftigt nedsatt njurfunktion (eGFR <30 ml/min/1,73m2) är furosemid att föredra. Beakta risk för hyponatremi.

Betablockerare (till exempel metoprolol) är inte förstahandsval vid okomplicerad hypertoni men är lämpligt som tillägg eller vid vissa andra samtidiga sjukdomar (till exempel ischemisk hjärtsjukdom, kronisk hjärtsvikt, arytmier).

Hypertoni vid diabetes mellitus bör behandlas med ACE-hämmare eller ARB.

Vilka läkemedel bör användas med försiktighet/undvikas

Vid nedsatt njurfunktion kan doseringen av ACE-hämmare eller ARB behöva anpassas och njurfunktionen bör följas mer noggrant. Kombinera inte ACE-hämmare och ARB. Tiaziddiuretika bör inte användas av patienter med eGFR <30 ml/min på grund av dålig effekt. Loopdiuretika (till exempel furosemid) är då ett alternativ. Observera risken för hyponatremi.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Vid nedsatt njurfunktion kan doseringen av ACE-hämmare eller ARB behöva anpassas och njurfunktionen bör följas mer noggrant.

Kombinera inte ACE-hämmare och ARB.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Nyttan av blodtrycksbehandling ökar med ålder och hjärt-kärlsjuklighet. Det finns dokumentation för att behandla upp till åtminstone 85–90 års ålder. Blodtrycksbehandling ska behållas så länge patienten inte har besvärande biverkningar eller är i terminal fas.

Raaschou P, Bonnard A. Individuellt blodtrycksmål för mest sjuka äldre. Janusinfo. Nyhet 2016-05-10

Boström Bengtsson K, Carlberg B, Claesson K, et al. Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel – bakgrundsinformation och behandlingsrekommendation. Information från Läkmedelsverket 2014;25:1-61.

Benetos A, Bulpitt CJ, Petrovic M, Ungar A, Agabiti Rosei E, Cherubini A, et al. An Expert Opinion From the European Society of Hypertension-European Union Geriatric Medicine Society Working Group on the Management of Hypertension in Very Old, Frail Subjects. Hypertension. 2016 May;67(5):820-5.

Materson BJ, Garcia-Estrada M, Preston RA. Hypertension in the frail elderly. J Am Soc Hypertens. 2016 Jun;10(6):536-41

Correa A, Rochlani Y, Khan MH, Aronow WS. Pharmacological management of hypertension in the elderly and frail populations. Expert Rev Clin Pharmacol. 2018 Aug;11(8):805-817

Whelton PK, Carey RM, Aronow WS, Casey DE Jr, Collins KJ, Dennison Himmelfarb C, et al. 2017 ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines. J Am Coll Cardiol. 2018 May 15;71(19):e127-e248

Williams B, Mancia G, Spiering W, Agabiti Rosei E, Azizi M, Burnier M, et al. 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. Eur Heart J. 2018 Sep 1;39(33):3021-3104

Senast ändrad