Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre (MSÄ)

Ischemisk hjärtsjukdom

Sekundärprofylax och symtomatisk behandling efter genomgången hjärtinfarkt

Vad bör behandlas

Sekundärprofylax och symtomatisk behandling bör erbjudas alla patienter oavsett ålder. För gruppen mest sjuka äldre blir inriktningen i första hand symtomatisk behandling av kärlkramp, svikt och arytmier. Studier för läkemedelsbehandling vid kronisk ischemisk hjärtsjukdom har inte inkluderat patienter över 80 års ålder i någon större omfattning.

Vilka läkemedel bör användas

Sekundärprofylax med trombocythämning ordineras oftast från slutenvården. Behandlingstid ska anges i doseringen på receptet. Effekten av actylsalicylsyra (t. ex. Trombyl) lång tid efter en hjärtinfarkt är liten och nytta/risk förhållandet kan ifrågasättas hos sköra äldre. Studier finns upp till cirka fem år. Effekten avtar över tid medan den ökade blödningsrisken kvarstår. Överväg utsättning i samråd med kardiolog framför allt vid blödningar och/eller anemi.

Betablockerare ges i regel med lägre måldos än till yngre, exempelvis metoprolol 50–100 mg x 1. Skärpt uppmärksamhet på biverkningar.

Hos de mest sjuka äldre är nyinsättning av statin inte alltid aktuell, se vidare
Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär sjukdom

Behandling av Hjärtsvikt

ANGINA PECTORIS

Vad bör behandlas

Symtomlindrande antiischemisk behandling ges oavsett ålder.

Vilka läkemedel bör användas

Nitroglycerin som spray (Glytrin, Nitrolingual) eller buckaltablett (Suscard) för anfallskupering. Beakta risken för ortostatism. Praktisk information vid mätning av ortostatiskt blodtryck.

Förebyggande behandling med betablockare (bisoprolol, metoprolol) i reducerad dos och/eller kalciumantagonister (amlodipin) och/eller långverkande nitrat (isosorbidmononitrat (t.ex Imdur, Isomex) ges i lägsta effektiva dos även till de mest sjuka äldre med återkommande attacker av kärlkramp.

När/hur avsluta behandling

Symtomlindrande behandling bibehålles även i livets slutskede.

Praktisk information vid mätning av ortostatiskt blodtryck.

Naci H, Ioannidis JP. How good is "evidence" from clinical studies of drug effects and why might such evidence fail in the prediction of the clinical utility of drugs? Annu Rev Pharmacol Toxicol. 2015;55:169-89

Rosello X, Pocock SJ, Julian DG. Long-term use of cardiovascular drugs. Challenges for research and for patient care. J Am Coll Cardiol. 2015 Sep 15;66(11):1273-85

Knuuti J, Wijns W, Saraste A, Capodanno D, Barbato E, Funck-Brentano C, et al. 2019 ESC Guidelines for the diagnosis and management of chronic coronary syndromes. Eur Heart J. 2020 Jan 14;41(3):407-477

Senast ändrad