SEKUNDÄRPROFYLAX OCH SYMTOMATISK BEHANDLING EFTER GENOMGÅNGEN HJÄRTINFARKT
Sekundärprofylax och symtomatisk behandling bör erbjudas alla patienter oavsett ålder. För gruppen mest sjuka äldre blir inriktningen i första hand symtomatisk behandling.
För gruppen mest sjuka äldre blir inriktningen i första hand ”symtomatisk behandling” av kärlkramp, svikt och arytmier. I andra hand, under 6–12 månader efter hjärtinfarkt, kan man ge behandling med syfte att förebygga hjärtkärlkomplikationer såsom hjärtsvikt, reinfarkt eller symtomatiska arytmier.
Studier för läkemedelsbehandling vid kronisk ischemisk hjärtsjukdom har inte inkluderat patienter över 80 års ålder i någon större omfattning.
Sekundärprofylax med trombocythämning ordineras från sjukhuset, behandlingstid ska anges i doseringen på receptet. Effekten av ASA lång tid efter en hjärtinfarkt är liten och nytta/risk förhållandet kan ifrågasättas hos sköra äldre. Studier finns upp till cirka fem år. Effekten avtar över tid medan den ökade blödningsrisken kvarstår. Överväg utsättning i samråd med kardiolog framför allt vid blödningar och/eller anemi.
Betablockerare ges i regel med lägre måldos än till yngre, exempelvis metoprololsuccinat 50–100 mg x 1. Skärpt uppmärksamhet på biverkningar.
Hos de mest sjuka äldre är nyinsättning av statin sällan aktuell, se vidare Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär sjukdom.
ACE-hämmare/ARB, mineralkortikoidantagonister (t.ex. spironolakton) och diuretika ges symtomatiskt vid hjärtsvikt, se Hjärtsvikt.
Symtomlindrande antiischemisk behandling ges oavsett ålder och även till de mest sjuka äldre.
Förebyggande behandling med betablockare (bisoprolol, metoprololsuccinat) i reducerad dos, se ovan och/eller kalciumantagonister (amlodipin, verapamil) och/eller långverkande nitrat, isosorbidmononitrat 30–60 mg x 1 ges även till de mest sjuka äldre med återkommande attacker av kärlkramp.
Nitroglycerin som spray eller buckaltablett för anfallskupering. Förebyggande behandling ges enligt ovan. Beakta risken för ortostatism.
Hos de mest sjuka äldre kan man överväga att försöksvis sätta ut förebyggande behandling. Symtomlindrande behandling bibehålles även i livets slutskede.
Naci H, Ioannidis JP. How good is "evidence" from clinical studies of drug effects and why might such evidence fail in the prediction of the clinical utility of drugs? Annu Rev Pharmacol Toxicol. 2015;55:169-89
Rosello X, Pocock SJ, Julian DG. Long-term use of cardiovascular drugs. Challenges for research and for patient care. J Am Coll Cardiol. 2015 Sep 15;66(11):1273-85
Senast ändrad
Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
Inledning
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
Demens
Depression
Diabetes
Epilepsi
Förmaksflimmer
Förstoppning
Hjärtsvikt
Hudbesvär
Hypertoni
Kronisk ischemisk hjärtsjukdom
Kronisk njursjukdom (CKD)
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär sjukdom
Oro/ångest
Osteoporos
Parkinsons sjukdom
Smärtlindring
Stroke
Syrarelaterad sjukdom/symtom i matstrupe och magsäck
Sömnstörningar
Urinträngningar och trängningsinkontinens
Urinvägsinfektioner
Vaccinationer
Vulvovaginal atrofi