Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL är en irreversibel funktionsnedsättning i luftrören som ofta är progressiv. För att ställa diagnosen KOL krävs spirometri. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket kom hösten 2015 ut med nya riktlinjer för vård respektive behandling vid KOL.

Vad bör behandlas

Behandlingen ska pågå in i palliativt skede då den är symtomlindrande och förhindrar exacerbationer. Beakta samsjuklighet (komorbiditet), främst hjärt-/kärlsjuklighet och behandla samtidiga sjukdomar och eventuellt kardiovaskulära riskfaktorer.

Exacerbationer och komorbiditet är vanligt vid KOL och är av stor betydelse för den enskilda patienten. KOL-behandlingen är symtomlindrande och förhindrar exacerbationer. KOL ska därför behandlas aktivt in i livets slutskede.

Komorbiditet ska behandlas enligt gällande riktlinjer för respektive sjukdom. Som alltid är det viktigt att följa upp effekter och biverkningar av insatt behandling och vid behov ompröva behandlingen för att undvika onödig polyfarmaci.

Hjärtkärl-komorbiditet är vanligast och förekommer hos cirka 50 procent. Vid indikation för betablockad bör en kardioselektiv betablockerare till exempel bisoprolol eller metoprolol väljas för att minimera risken för obstruktivitet.

Icke-farmakologisk behandling

Rökstopp är till nytta också för de mest sjuka äldre. Vaccination mot influensa och pneumokocker ska erbjudas enligt gällande riktlinjer.

Vårdgivarguiden, vaccinationer

Omfattande KOL-rehabilitering blir sällan aktuellt för denna grupp, men särskilt fokus på nutrition är viktigt. Erbjud nutritionsbehandling till personer med KOL och ett BMI som är lägre än 22. Instruktioner i andnings- och/eller sekretmobiliseringsteknik kan vara av värde. Hjälp till fysisk aktivitet.

Vilka läkemedel bör användas

Viktigt att kontrollera inhalationsteknik. För patienter som kan inhalera korrekt och med tillräcklig kraft är pulverinhalator att föredra, annars bör sprayinhalatorer med spacer prövas. I sista hand kan inhalation via nebulisator användas.

Behandlingsriktlinjerna skiljer sig inte från övriga åldersgrupper. KOL ska behandlas utifrån symtom och exacerbationsrisk. För läkemedelsval se Kloka listan.

Syrgasbehandling
Vid svår KOL och dokumenterad kronisk respiratorisk insufficiens med hypoxi kan syrgasbehandling komma i fråga. Syrgasbehandlingen är symtomlindrande och har dokumentation för ökad överlevnad då den används minst 15 timmar per dygn.

Övrigt
Vid svår KOL är vätskeretention vanligt och patienten kan behöva stå på lågdos diuretika. Vid mycket svår dyspné kan låga doser opioider prövas.

Majoriteten av exacerbationerna är infektiösa. Även om virus är lika vanligt som bakteriell orsak rekommenderas snabbt insättande av antibiotika till patienter när sputum blir mera missfärgat (purulent) oavsett CRP-nivå.

Vilka läkemedel/kombinationer bör användas med försiktighet/undvikas

  • Överväg utsättning av inhalationssteroider vid upprepade pneumonier.
  • Undvik icke-selektiva betablockerare, såsom propranolol, för behandling av hjärt/kärlsjukdom på grund av risk för ökad obstruktivitet.
  • Undvik perorala steroider som underhållsbehandling på grund av biverkningsprofil.
  • Undvik teofyllin som underhållsbehandling – snävt terapeutiskt intervall och ogynnsamma biverkningar (har kvar sin plats som akutbehandling på sjukhus i utvalda fall).
  • Vid behandling med roflumilast har patienter från 75 års ålder en ökad risk för sömnstörningar.
  • Undvik underhållsbehandling med kortverkande bronkdilaterare, då de ger sämre effekt än långverkande bronkdilaterare.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Inga läkemedel som i dag används för att behandla KOL ska sättas ut enbart på grund av stigande ålder/ökande sjuklighet, eftersom de lindrar symtom och förebygger exacerbationer. Syrgasbehandling ska fortgå.

Viktigast är att regelbundet bedöma inhalationsteknik och vid behov byta till alternativa beredningsformer som spray med andningsbehållare eller, i andra hand, nebulisator. Vid planerad utsättning av inhalationssteroider respektive perorala steroider bör dessa trappas ut. Perorala och subkutana luftrörsvidgande läkemedel rekommenderas inte.

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård av astma och KOL 2015

Nationellt vårdprogram för KOL

Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Behandlingsrekommendationer 2015

Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2017

The global initiative for chronic obstructive lung disease, GOLD. Strategy for the diagnosis, management, and prevention of chronic obstructive pulmonary disease (2011) med uppdateringar (2015)

Poole P, Chong J, Cates CJ. Mucolytic agents versus placebo for chronic bronchitis or chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev. 2015 Jul 29;7:CD001287

Cochrane Library har också flera andra intressanta sammanställningar om KOL.

Senast ändrad 2020-06-18