Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Oro och ångest

Vad bör behandlas

Funktionsnedsättande oro och ångest efter att annan bakomliggande orsak som depression, demenssjukdom, somatisk sjukdom till exempel smärta, astma/KOL med nattlig hypoxi, hjärtsvikt, hypoglykemi eller läkemedelsbiverkan har åtgärdats.

Icke-farmakologisk behandling

KBT vid ångestsyndrom. Psykosocialt stöd, individanpassad beteendeaktivering individanpassad fysisk aktivitet och god omvårdnad.

Vilka läkemedel bör användas

Vid behov av läkemedelsbehandling bör man starta med låga doser.

Vid ångestsyndrom
Escitalopram, sertralin
Rekommenderad maxdos är 10 mg för escitalopram hos patienter över 65 år på grund av dosberoende förlängning av QT-intervallet. SSRI ger ökad blödningsrisk och risk för hyponatremi.

SSRI ger ökad blödningsrisk, framför allt vid samtidig behandling med trombocythämmande läkemedel (till exempel ASA/NSAID, samt antikoagulantia). För samtliga SSRI finns rapporter om hyponatremi, framförallt under de första veckorna efter behandlingsstart och vid dosökning. Risken ökar speciellt vid samtidig diuretikabehandling och vid hög ålder.

Tillfällig symtomlindring vid ångestbesvär
Oxazepam (till exempel Oxascand)
Behandling med bensodiazepiner bör ske mycket restriktivt. Bensodiazepiner kan ge försämrad kognition, ökad risk för fall och konfusion och även paradoxala reaktioner med ökad ångest och oro. Noggrann uppföljning av effekt och biverkningar är viktigt.

Rekommenderad behandlingstid är högst 2 veckor.

Ångest vid depression
Mirtazapin i monoterapi eller som tillägg i lågdos till SSRI. Mirtazapin har en ångestlindrande och sömnfrämjande effekt hos deprimerade patienter, men dokumentation saknas för ångestlindrande effekt vid ångest utan samtidig depression.

Vilka läkemedel/kombinationer bör användas med försiktighet/undvikas

Hydroxizin (till exempel Atarax), prometazin (Lergigan), alimemazin (till exempel Theralen) och antipsykotika ska undvikas. Klometiazol (Heminevrin) är sederande men saknar evidens för anxiolytisk effekt.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling

SSRI bör alltid trappas ned vid planerad utsättning oavsett patientgrupp, eftersom utsättningsbesvär kan uppträda vid snabb utsättning. Pågår SSRI-behandling nära slutskedet av livet bör behandlingen trappas ner till lägsta möjliga dos för att minimera utsättningsbesvär den dag då patienten inte längre kan svälja läkemedlet. Vid kort återstående livslängd och symtomfrihet kan antidepressiv behandling sättas ut.

Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre 2017

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2017

Lundgren C. FAS UT 3 – att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling

Ayers CR, Sorrell JT, Thorp SR, Wetherell JL. Evidence-based psychological treatments for late-life anxiety. Psychol Aging. 2007 Mar;22(1):8-17

FYSS 2021. Rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för äldre

Senast ändrad

Denna sida använder cookies. För mer information kan du läsa här OK