Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Klok läkemedelsbehandling för de mest sjuka äldre (MSÄ)

Antibiotikabehandling av sårinfektioner

Vad bör behandlas

Sår är ofta koloniserade med bakterier, men kolonisation i sig utgör ingen indikation för antibiotika. Antibiotika bör endast ges vid kliniska tecken på lokal infektion (rodnad, värme­ ökning, svullnad eller nytillkommen smärta) eller vid systemisk infektion.

Icke-farmakologisk behandling

Behandlingen bör utgå från en helhetssyn på individen och i första hand inriktas på att åtgärda underliggande orsaker till såret.

Basal sårvård utgör grunden för all behandling och omfattar debridering samt omläggningar med lämpligt förband i kom­ bination med tryckavlastning. Vid sårinfektioner rekommen­ deras antiseptiska förband med jod eller ättiksyra.

Underliggande orsaker bör alltid identifieras och behandlas, exempelvis avlastning vid trycksår, kompressionsbehandling vid venös insufficiens, kärlutredning vid arteriell insufficiens och optimerad metabol kontroll vid diabetes. God nutrition och mobilisering är centrala faktorer för att främja sårläkning. Medicinsk fotvård är en viktig förebyggande åtgärd, särskilt vid diabetes. Kontinuitet i vården och strukturerad dokumen­ tation, gärna med fotografering, är viktigt.

Vilka läkemedel bör användas

Sårodling ska alltid tas före behandlingsstart och behand­ lingen anpassas efter odlingssvar. Odla inte kroniska sår före klinisk läkarbedömning. Vid kliniskt infekterat sår bör beta­ hemolytiska streptokocker och Staphylococcus aureus i regel alltid behandlas med antibiotika.

I första hand
Flukloxacillin (till exempel Heracillin)

Om sårodling påvisar betahemolytiska streptokocker
Fenoximetylpenicillin (till exempel.Kåvepenin)

Vid typ 1­penicillinallergi
Klindamycin (till exempel Dalacin)

Rapporterad penicillinallergi är vanligare hos äldre, men sann IgE-medierad allergi är ovanlig. Studier har visat att majoriteten av patienter med registrerad penicillinallergi i själva verket tolererar penicillin. Eftersom andrahandsalternativen är sämre, med fler biverkningar och ökad risk för resistens är noggrann anamnes, kritisk värdering av rapporterad allergi samt vid behov allergiutredning eller oral provokation av stor vikt, se Antibiotikareaktioner i appen Strama Nationell. Varningsmarkera i journalen endast vid fastställd diagnos (eller mycket hög klinisk sannolikhet) för penicillinallergi.

Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/ särskilt beaktas

Klindamycin är det antibiotikum som är starkast associerat med risk för Clostridioides difficile­infektion. Äldre och sköra patienter har särskilt ökad risk att insjukna, och löper dess­ utom större risk för allvarliga och recidiverande infektioner. Även fluorokinoloner (till exempel ciprofloxacin) bör undvikas vid sårbehandling hos äldre på grund av ökad risk för difficile­infektion samt CNS­biverkningar så som delirium och konfusion. Lokal antibiotikabehandling rekommenderas inte.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Behandlingseffekt ska utvärderas inom några dagar och anti­ biotikabehandlingen bör i regel avslutas efter 7 dagar.

Alam W, Hasson J, Reed M. Clinical approach to chronic wound management in older adults. J Am Geriatr Soc. 2021 Aug;69(8):2327-2334

Pea F. Antimicrobial treatment of bacterial infections in frail elderly patients: the difficult balance between efficacy, safety and tolerability. Curr Opin Pharmacol. 2015 Oct;24:18-22

Singer AJ, Tassiopoulos A, Kirsner RS. Evaluation and Management of Lower-Extremity Ulcers. N Engl J Med. 2017 Oct 19;377(16):1559-1567

Senneville É, Albalawi Z, van Asten SA, et al. IWGDF/IDSA guidelines on the diagnosis and treatment of diabetes-related foot infections. Clin Infect Dis. 2023;77(2):123–139

Macy E. Penicillin allergy: optimizing diagnostic protocols, public health implications, and future research needs. Curr Opin Allergy Clin Immunol. 2015 Aug;15(4):308-13

Bigliardi PL, Alsagoff SAL, El-Kafrawi HY, Pyon JK, Wa CTC, Villa MA. Povidone iodine in wound healing: A review of current concepts and practices. Int J Surg. 2017 Aug;44:260-268

Ryssel H, Kloeters O, Germann G, Schäfer T, Wiedemann G, Oehlbauer M. The antimicrobial effect of acetic acid--an alternative to common local antiseptics? Burns. 2009 Aug;35(5):695-700

Strama Nationell app. Strama – Samverkan mot antibiotikaresistens. 2025. Tillgänglig via Strama Nationell på strama.se

Folkhälsomyndigheten. Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2023 (Uppdaterad 2025)

SKR. Nationellt programområde för hud- och könssjukdomar. Nationellt vårdprogram för svårläkta sår. Version 1.0.

Senast ändrad