Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Studie: Farmakologiska interventioner skyddade inte mot demens

Observera att denna text är från 2018 och kan innehålla inaktuell information. Texten uppdateras inte.

Läkemedel som blodtryckssänkare, diabetesläkemedel, NSAID och demensläkemedel påverkade inte insjuknande i lindrig kognitiv störning, insjuknande i demens eller prestationen vid kognitiva tester.

I en systematisk översikt studerades om olika farmakologiska interventioner hos vuxna med normal kognition eller med lindrig kognitiv störning (MCI) kunde förebygga eller bromsa kognitiv försämring.

Totalt ingick 51 studier publicerade mellan 2009 och 2017, där aktivt läkemedel jämfördes mot placebo eller annan kontrollgrupp hos vuxna med normal kognition alternativt MCI. Det primära utfallet var insjuknande i MCI eller demens exklusive post-stroke demens. Det sekundära utfallet utgjordes av prestation vid kognitiva tester. De inkluderade studierna utvärderade läkemedel mot hypertoni (n= 60 000 individer), diabetes (n=15 000 individer) och hyperlipidemi (n= 1 500 individer). Dessutom inkluderades en stor mängd individer med hormonbehandling vid klimakteriebesvär (n=17 000), samt enstaka studier av demensläkemedel, NSAID och testosteron. Studierna löpte över minst sex månader och bedömdes ha låg eller måttlig risk för bias.

Som förväntat visade flertalet av de inkluderade studierna en betydande effekt på blodtryck, kolesterol, glykemisk kontroll samt en reducerad risk för stroke och andra kardiovaskulära händelser. Översikten kunde dock inte finna stöd för att någon av de studerade läkemedelsgrupperna, inklusive demensläkemedel, minskade risken för MCI eller demens. För individer som behandlats med östrogen eller östrogen+gestagen sågs i stället en viss riskökning för MCI eller demens som kombinerat utfall. Fynden kom från två randomiserade studier med drygt fem års uppföljning (2003, n=4 500 respektive 2004, n=2 700) inom WHIMS (Womens Health Initiative Memory Study) och bedömdes ha låggradig evidensstyrka.

Författarna poängterar att flera av de studerade läkemedelsgrupperna har väl kända effekter mot hjärt- och kärlsjukdomar och därmed en potentiell effekt vid vaskulär kognitiv svikt. En isolerad effekt på det kardiovaskulära systemet tycks dock inte räcka för att påverka en kognitiv försämring vars patofysiologiska mekanism är mångfacetterad. Metodologiska svagheter kan också bidra till ett negativt resultat. För östrogen samt östrogen+gestagen sågs en negativ påverkan på kognitionen (låg evidensgrad).

Kommentar från expertgruppen
Observationella studier har visat att diabetes, högt blodtryck och hyperlipidemi i medelåldern är kopplade till en ökad risk för demens samt att användning av NSAID eller statiner är kopplade till en lägre risk för demens. Mot bakgrund av detta kan fynden tyckas förvånande. De negativa resultaten skulle kunna bero på metodologiska svagheter, inklusive att av vissa läkemedelsgrupper varit för små, att uppföljningstiderna varit för korta, att patienterna inte följts till tillräckligt hög ålder eller att utfallsmåtten MCI och demens varit heterogent uppmätta eller rapporterade. Översikten gav heller inte svar på frågan om behandling med dessa läkemedel i medelåldern kan skydda mot demens senare i livet. Den negativa effekten på kognition vid behandling med östrogen alternativt östrogen + gestagen till kvinnor i åldern 65–79 år var liten och baserades på två 15 år gamla studier. I motsats till dessa studier, har randomiserade studier visat skyddande effekter av hormonbehandling på kognitiv funktion hos yngre postmenopausala kvinnor, och i synnerhet hos de med tidig menopaus.


Sammanfattningsvis finns all anledning att fortsätta evidensbaserade

läkemedelsanvändning vid hjärt-kärlsjuklighet, diabetes och klimakteriebesvär.

 

Prevention mot kognitiv svikt bör dock inte vara en primär behandlingsindikation.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för äldres hälsa

Källa

  1. Fink HA, Jutkowitz E, McCarten JR, Hemmy LS, Butler M, Davila H et al. Pharmacologic Interventions to Prevent Cognitive Decline, Mild Cognitive Impairment, and Clinical Alzheimer-Type Dementia: A Systematic Review. Ann Intern Med. 2018 Jan 2;168(1):39-51
  2. The 2017 hormone therapy position statement of The North American Menopause Society. Menopause. 2018 Nov;25(11):1362-1387

Senast ändrad