Behandling av atopisk dermatit med IL-hämmare och JAK-hämmare

Dupixent (dupilumab), en IL-hämmare för atopisk dermatit har varit föremål för nationellt ordnat införande. NT-rådet har avslutat det nationella införandet och hanteringen av Dupixent är överlämnad till de regionala läkemedelskommittéerna. JAK-hämmarna Olumiant (baricitinib), Rinvoq (upadacitinib), Cibinqo (abrocitinib) är godkända att använda vid svår atopisk dermatit och ingår i läkemedelsförmånerna. Även IL-hämmaren Adtralza (tralokinumab) är nyligen godkänd, dess roll i terapin behöver över tid utkristalliseras.

Rekommendationen från Region Stockholms läkemedelskommitté och expertgruppen för hud- och könssjukdomar är att:

• vid svår atopisk dermatit, där konventionell behandling (farmakologisk och icke-farmakologisk) givit otillräcklig effekt rekommenderas interleukin (IL)-hämmare eller januskinas (JAK)-hämmare. Observera att val av behandling ska ske genom noggrann övervägning beroende på patientens ålder och komorbiditeter
• vid behandling med JAK-hämmare ska Cibinqo väljas i första hand
• alla patienter som erhåller systemisk behandling ska registreras i det nationella kvalitetsregistret SwedAD
• förskrivning av JAK-hämmare och IL-hämmare ska göras av specialistkompetenta dermatologer med särskild kunskap inom området atopisk dermatit.

Det finns avtal med sekretessbelagd återbäring för Dupixent och JAK-hämmarna. Avtalen har tagits fram gemensamt inom ramen för Regionernas samverkansmodell för läkemedel. Det är olika nivå på återbäringen till regionen i de olika avtalen. Cibinqo och Rinvoq 15 mg är mer kostnadseffektiva alternativ än Olumiant, Rinvoq 30 mg, Adtralza och Dupixent.

Vid behandling med JAK-hämmare ska den kardiovaskulära riskprofilen vägas in. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har dragit slutsatsen att alla JAK-hämmare medför en ökad risk för allvarliga kardiovaskulära händelser, cancer, venös tromboembolism, allvarliga infektioner och död. Detta gäller alla godkända indikationer. EMA-organet för bedömning av läkemedelssäkerhet PRAC (Pharmacovigilance Risk Assessment Committee) listar patientgrupper som endast ska använda JAK-hämmare om inga lämpliga behandlingsalternativ är tillgängliga:

• Patienter äldre än 65 år.
• Patienter med ökad risk för allvarliga kardiovaskulära händelser (MACE).
• Rökare eller tidigare rökare under lång tid.
• Patienter med ökad cancerrisk, gäller även vid hudmaligniteter.
  

För fullständig information om kontraindikationer, interaktioner och riskminskningsåtgärder hänvisas till respektive läkemedels produktinformation på fass.se.

Den behandling som ska ha getts innan det är aktuellt med IL-hämmare eller JAK-hämmare innefattar topikala behandlingar, eksemskola, ljusbehandling, samt hos vuxna även systemisk behandling med ciklosporin och/eller metotrexat och/eller azatioprin och/eller mykofenolsyra. Behandlingarna ska ha getts enligt praxis och under tillräckligt lång tid för att behandlingseffekten ska ha kunnat utvärderas. Tidigare behandlingar måste journalföras och systemläkemedel som ordinerats anges även med kod DT026 samt ATC-kod för respektive systemläkemedel för att dessa lätt ska kunna identifieras.

SwedAD är sedan september 2019 ett nationellt kvalitetsregister med syfte att förbättra behandling och uppföljning av patienter med atopisk dermatit. All systemisk behandling vid atopisk dermatit ska registreras i SwedAD för att öka kunskapen kring behandlingen.

SwedAD omfattar bland annat tidigare och pågående behandlingar och eventuella biverkningar av dessa, atopisk och annan samsjuklighet, alkohol- och tobaksvanor, samt EASI (Eczema Area and Severity Index). Dessutom ingår patientrapporterat utfall.

Vårdgivare som inte redan är anslutna till SwedAD kan kontakta koordinator Maria Lundqvist (maria.e.lundqvist@regionstockholm.se).