Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Nya nationella riktlinjer ska ge bättre och mer jämlik vård vid psoriasis

Psoriasis är en underbehandlad sjukdom och det råder stora regionala skillnader inom psoriasisvården. Dessutom saknas ofta kontinuitet i vården och en strukturerad utvärdering och uppföljning av behandlingen. De nya nationella riktlinjerna ska ändra på det.

Över 200 000 personer i Sverige har psoriasis. Sjukdomen är fortfarande underbehandlad och det råder stora regionala skillnader inom psoriasisvården. Dessutom saknas ofta kontinuitet i vården och en strukturerad utvärdering och uppföljning av behandlingen. Länge har nationella riktlinjer efterfrågats och i mars 2019 publicerades Socialstyrelsens första nationella riktlinjer för psoriasisvård. I dessa nationella riktlinjer ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid psoriasis och riktar sig främst till dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas.

Samsjuklighet vanligt

Psoriasis betraktas idag som en kronisk systemsjukdom där immunsystemet spelar en central roll. Samsjuklighet är vanligt och personer med psoriasis har ofta besvär från leder och muskelfästen, även hypertoni, diabetes, övervikt och psykisk ohälsa. Individuell genomgång av riskfaktorer och stöd att ändra levnadsvanor bör erbjudas.

I de nya nationella riktlinjerna lyfts även vikten av en ökad samverkan mellan olika vårdområden och kompetenser eftersom samordningen idag är bristfällig.

En underbehandlad sjukdom

De nationella riktlinjerna innehåller även behandlingsrekommendationer. Den topikala behandlingen är den grundläggande behandlingen vid psoriasis. Ljusbehandling är också en standardbehandling vid psoriasis och bör erbjudas. När topikal och eventuell ljusbehandling är olämplig eller inte ger tillräcklig effekt vid psoriasis ska systemisk behandling erbjudas. Det finns både syntetiska, till exempel metotrexat, och biologiska systemiska läkemedel, till exempel TNF-hämmare. Hälso- och sjukvården bör erbjuda syntetisk behandling till personer med svår psoriasis. Prioriteringen för användning av biologiska systemiska läkemedel har höjts, framför allt bedömer Socialstyrelsen att användningen av TNF-hämmare bör öka betydligt.

Svår psoriasis där andra behandlingsmetoder inte hjälpt rekommenderas så kallad klimatvård i minst tre veckor i soligt klimat under ledning av ett vårdteam.

Strukturerad utvärdering av vilka effekter given behandling har betonas i riktlinjerna. En väldokumenterad uppföljning ger ökad livskvalitet och minskat onödigt lidande.

Se även Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer vid psoriasis och psoriasisartrit.

SBU utvärdering av ljusbehandling och systemisk behandling av psoriasis

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering utförde 2018 en systematisk översikt av effekten och livskvaliteten avseende ljusbehandling, syntetiska läkemedel och biologiska läkemedel när det gäller psoriasisbehandling.

För ljusbehandling samt acitretin, ciklosporin och fumarsyra saknades det tillräckligt välgjorda studier för att en utvärdering skulle kunna utföras. Däremot finns en lång klinisk erfarenhet att använda dessa behandlingar.

Vid behandling med metotrexat eller apremilast uppnådde en del personer en betydelsefull förbättring efter tre till fyra månader. Dessa olika behandlingar skiljer sig dock betydligt i kostnad. Årskostnaden för metotrexat är cirka 11 000 kronor och för apremilast cirka 103 000 kronor.

När det gäller studier av biologiska läkemedel jämfördes de flesta preparaten med placebo. Studierna var korta, sällan längre än 24 veckor. En hög andel av de som behandlades med biologiska läkemedel uppnådde en betydelsefull förbättring av psoriasis i huden efter tre till fyra månaders behandling och därmed även en förbättrad livskvalitet.

Endast i ett fåtal studier jämfördes de olika preparaten med varandra. Det var jämförelser mellan etanercept, som funnits längst på marknaden, och de senare utvecklade adalimumab, infliximab, ixekizumab, sekukinumab och ustekinumab. Resultatet visade att fler förbättrades av de nyare läkemedlen, förutom infliximab där skillnaden i effekt var osäker då resultaten bygger på ett alltför litet underlag. Sekukinumab hade en bättre effekt i jämförelse med ustekinumab. Resultaten för livskvalitet var osäkra för samtliga jämförelser utom en, som visade att ixekizumab förbättrade livskvaliteten mer än etanercept.

Marknadssituationen för de tre TNF-alfahämmarna infliximab, etanercept och adalimumab är för närvarande mycket dynamisk med patentutgångar och introduktion av biosimilarer. Framförallt vid nyinsättning bör nuvarande prisläge tas i beaktande vid val av produkt.

Sammanfattningsvis enligt SBU:s utvärdering uppnår en hög andel av de som behandlas med biologiska läkemedel en betydelsefull förbättring av psoriasis i huden efter tre till fyra månaders behandling. Med metotrexat och apremilast uppnår en del personer en sådan förbättring. Det krävs dock fler och längre studier där man jämför de olika biologiska preparatens effekt och påverkan på livskvalitet. Även studier med fokus på risk och nytta för behandling av barn saknas.

I Kloka Listan 2019 rekommenderas:

Psoriasis i Kloka Listan
Behandling av psoriasis enligt Kloka listan.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för hud- och könssjukdomar

Källa

  1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis
  2. Läkemedelsverket. Behandlingsrekommendation psoriasis och psoriasisartrit 2019-06-12
  3. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Ljusbehandling och systemisk behandling av psoriasis. SBU utvärderar 2018-06-14

Senast ändrad