Behandling av asymtomatisk bakteriuri (ABU), det vill säga utan sveda och trängningar, rekommenderas inte hos äldre och inte heller hos män eller personer med diabetes. Undantag gäller inför urologisk kirurgi.
Asymtomatisk bakteriuri definieras som:
Observera att plötslig trötthet, illamående eller balansproblem inte utgör tecken på cystit, liksom inte heller grumlig och/eller illaluktande urin. Detta gäller även kateterbärare. Obs! vid akut konfusion i första hand utesluta andra bakomliggande orsaker.
Antibiotikabehandling av asymtomatisk bakteriuri förbättrar inte urininkontinens [1] och minskar inte heller incidensen av symtomgivande infektioner, utan kan eventuellt öka den [2,3]. Antibiotika kan orsaka biverkningar och ge ökad förekomst av antibiotikaresistenta bakterier [3]. Obehandlad cystit till exempel hos dementa/afatiska patienter, som inte kan meddela symtom, innebär mycket liten risk för njurskada.
I speciella situationer rekommenderas antibiotikabehandling exempelvis i direkt anslutning till urologisk kirurgi [3,4], samt vid cystoskopi hos män. Risken för sepsis är framför allt ökad vid ingrepp som leder till blödning [3].
Escherichia coli är den vanligaste bakterien. Cirka 90 procent av de okomplicerade infektionerna och 20–60 procent av de komplicerade infektionerna i urinvägarna orsakas av Escherichia coli. Vid asymtomatisk bakteriuri har bakterien färre virulensfaktorer än vid symtomgivande infektion. Andra förekommande bakterier är Klebsiella pneumoniae, koagulasnegativa stafylokocker, grupp B streptokocker och enterokocker. Hos institutionsboende äldre förekommer även Proteus mirabilis, samt hos kateterbärare ofta ett flertal olika bakterier inkluderande Pseudomonas aeruginosa.
Äldre (procent av populationen med asymtomatisk bakteriuri)
Kvinnor 50–60 år: 6–7 [3]
Kvinnor 70–80 år: 8–10 [3]
Kvinnor >80 år: 20–50 [3,5]
Män >70 år: 4–15 [3,5]
Nästan 100 procent hos kroniska kvarkateter-bärare (KAD) [3]
Äldre institutionsboende (procent av populationen med asymtomatisk bakteriuri)
Kvinnor: 25–50 [3,6]
Män: 15–40 [3,6]
Kraftigt ökad förekomst vid inkontinens och rörelsehinder [5–7]
Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för infektionssjukdomar
Källa
Senast ändrad
Senast uppdaterat
2020-12-10
(ursprungligen publicerat
2011-01-17)