Behandling och profylax vid säsongsinfluensa
Vaccin är den viktigaste åtgärden för att förhindra att personer insjuknar i svår influensa. Vid influensa kan tidigt insatt antiviral behandling minska tiden med symtom, utsöndrad mängd virus och risken för komplikationer till influensasjukdom.
Vaccin viktigast
Vaccin är den viktigaste åtgärden för att förhindra att personer insjuknar i svår influensa.
Årlig vaccination av medicinska riskgrupper är viktig för att begränsa de medicinska konsekvenserna av influensa. Antiviral behandling ersätter inte vaccination.
Handläggning vid influensa
I vanliga fall rekommenderas egenvård för patienter med mild till måttligt svår influensa. Antiviral terapi kan användas i utvalda fall för att behandla svår influensa eller för att förhindra ett allvarligt förlopp hos patienter med hög risk att drabbas av ett allvarligt förlopp. Vid behov av fysisk kontakt med vården behöver man beakta att influensa är mycket smittsam i tidigt skede. Patienterna bör hållas skilda från andra patienter så långt det är möjligt. Läs mer om Vårdhygieniska riktlinjer vid luftvägsinfektioner, Vårdgivarguiden.
Diagnostiken bör i första hand baseras på PCR-analys av nasofarynxsekret och utföras innan behandling sätts in. Vid välgrundad misstanke om influensa under pågående säsong bör behandling av relevanta patientgrupper påbörjas redan i väntan på provsvar.
Läkemedelsbehandling till vuxna vid konstaterad eller misstänkt influensa
Läkemedelsbehandling rekommenderas till personer med influensasjukdom som kräver slutenvård eller som har kraftig allmänpåverkan. Behandling bör övervägas till personer som insjuknar med symtom förenliga med influensa under pågående slutenvård. Behandling kan också övervägas till personer i medicinsk riskgrupp eller i nära kontakt (exempelvis hushållskontakter) med personer som tillhör medicinsk riskgrupp (för specifika riskgrupper för svår influensa – se Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation).
Tidigt insatt antiviral behandling (inom 48 timmar) minskar tiden med symtom, utsöndrad mängd virus och risken för komplikationer till influensasjukdom. I de fall antiviral behandling är aktuell bör den påbörjas så tidigt som möjligt under sjukdomsförloppet, oberoende av vaccinationsstatus.
Tre substanser med likvärdig effekt är godkända för behandling av influensa – oseltamivir och zanamivir (neuraminidashämmare) samt baloxavirmarboxil (cap-endonukleashämmare).
Substans | Läkemedel | Beredningsform | Normaldos vuxna | Behandlings-tid | Ingår i förmånen |
---|---|---|---|---|---|
Oseltamivir | Tamiflu, Ebilfumin | Kapsel samt | 75 mg x 2 | 5 dagar | Ja |
Zanamivir | Relenza | Inhalations- | 10 mg x 2 | 5 dagar | Ja |
Baloxavirmarboxil | Xofluza | Tablett | 40 mg | Endos | Nej |
Baloxavirmarboxil bör i första hand reserveras för patienter som tar många läkemedel eller har misstänkta följsamhetsproblem, med hänsyn till att kostnaden för en engångsdos i nuläget är flerfaldigt högre än en behandlingskur med oseltamivir eller zanamivir.
Profylax
Samma substanser som används för behandling kan användas som profylax, med god och likvärdig effekt.
Profylaktisk antiviral behandling efter exponering för influensasmitta påbörjas så tidigt som möjligt, oberoende av vaccinationsstatus.
- Rekommenderas till personer i medicinsk riskgrupp.
- Bör övervägas till samtliga personer som vårdas på enheter i slutenvård eller omsorg med pågående smittspridning.
- Kan övervägas till personer i nära kontakt (exempelvis hushållskontakter) med personer som tillhör medicinsk riskgrupp.
Läkemedelsbehandling och profylax till barn
Läkemedelsverket rekommenderar antiviral behandling för barn i riskgrupp och barn som vårdas på sjukhus för influensa. Behandling initieras så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet.
Neuraminidashämmare är godkända från nyföddhetsperioden för behandling och profylax av influensainfektion. Baloxavirmarboxil är godkänt för behandling och profylax av barn från tolv år. Doseringen av antivirala läkemedel vid behandling av influensa hos barn är beroende av ålder och vikt. Se vidare i behandlingsrekommendationen från Läkemedelsverket för information om riskgrupper och dosering.
Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för infektionssjukdomar
Källa
Senast ändrad