Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Vid halsfluss, tag endast prov för streptokocker när minst tre centorkriterier är uppfyllda

För att ställa diagnosen faryngotonsillit krävs en kombination av anamnestiska uppgifter, klinisk undersökning och snabbtest. Tag endast prov för streptokocker vid halsfluss när minst tre av fyra centorkriterier är uppfyllda.

Användning av de fyra så kallade centorkriterierna vid klinisk undersökning rekommenderas i syfte att hitta de patienter där sannolikheten för bakteriell infektion är störst. Centorkriterierna är:

  1. Feber ≥38,5 grader.
  2. Rodnade svullna tonsiller hos barn 3–6 år, alternativt belagda tonsiller hos äldre barn och vuxna.
  3. Ömmande adeniter i käkvinklarna.
  4. Frånvaro av hosta.

Syftet med detta kloka råd är inte att undvika antibiotika vid en streptokockorsakad halsinfektion, utan att undvika behandling hos patienter där antibiotika inte gör klinisk nytta. Vid korrekt diagnosticerad streptokocktonsillit kan penicillin förkorta smärta och andra symptom med mellan 1–2,5 dagar.

Akut halsont är en vanlig orsak till sjukvårdsbesök och över hälften av patienterna behandlas med antibiotika trots att faryngotonsillit oftare orsakas av virus än av bakterier. Vid virusinfektion förekommer ofta andra symtom på övre luftvägsinfektion såsom snuva och hosta. De dominerande symtomen vid bakteriell faryngotonsillit är ont i halsen, sväljningssmärtor och feber. Den dominerande bakteriella etiologin är betahemolyserande streptokocker grupp A (Streptococcus pyogenes), men även grupp C och G orsakar faryngotonsillit.

Det är svårt att korrekt diagnostisera faryngotonsillit enbart med hjälp av klinisk undersökning. Det finns snabbtest för diagnostik av grupp A-streptokocker (Strep A) som har god specificitet och sensitivitet för påvisning av grupp A-streptokocker. Förekomst av samtidig hosta och snuva talar dock starkt för virusorsakad halsinfektion och snabbtest bör då undvikas eftersom det kan ge falskt positiva svar. Det är vanligt med bärarskap av grupp A-streptokocker, vilket gör att snabbtestet i sig inte kan användas isolerat utan klinisk bedömning. Därför rekommenderas en kombination av anamnestiska uppgifter, klinisk undersökning och snabbtest när detta är indicerat.

Indikation för snabbtest föreligger om tre eller fyra centorkriterier är uppfyllda, och bör annars undvikas. Om tre eller fyra centorkriterier uppfylls och snabbtestet är positivt rekommenderas antibiotikabehandling med penicillin V. Det finns ingen rapporterad resistens mot penicillin hos betahemolyserande streptokocker grupp A, C eller G.

Andra behandlingsalternativ med antibiotika finns vid recidiverande tonsilliter och vid allergi mot penicillin, men dessa (cefadroxil, klindamycin) har större ekologisk inverkan. Om en halsinfektion som mononukleos av misstag behandlas med amoxicillin finns en ökad risk för exantem, och därmed även felaktig misstanke om läkemedelsallergi.

Risken för komplikation med halsböld eller annan djup halsinfektion var i en undersökning i Stockholms län 32 per 10 000 episoder för den obehandlade gruppen och 41 per 10 000 episoder för den antibiotikabehandlade gruppen. Trots att behandlings­rekommendationerna blev mer restriktiva över åren verkade inte risken för komplikationer öka. Många patienter med halsböld hade inte sökt för och/eller diagnosticerats med tonsillit innan halsbölden konstaterades.

Data från Primärvårdskvalitet

Data från Primärvårdskvalitet 2022 visar att av cirka 18 000 patienter över 6 år som fick diagnosen faryngotonsillit vid länets husläkarmottagningar så fick cirka 8 800, motsvarande 49 procent, antibiotika. Det är anmärkningsvärt att 14 procent av patienterna fick antibiotika trots ett negativt Strep A-test. Vid korrekt provtagning har Strep A-test hög sensitivitet och specificitet. Det finns fortfarande förbättringspotential gällande handläggning av faryngotonsillit.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för infektionssjukdomar

Källa

  1. Cars T, Eriksson I, Granath A, Wettermark B, Hellman J, Norman C, Ternhag A. Antibiotic use and bacterial complications following upper respiratory tract infections: a population-based study. BMJ Open. 2017 Nov 15;7(11):e016221
  2. Läkemedelsverket. Faryngotonsilliter i öppenvård. Behandlingsrekommendation 2012
  3. Strama Stockholm. Luftvägsinfektioner i öppenvård

Senast ändrad