Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Knapphändig evidens för hostmediciner

I stort sett saknas fortfarande evidens som stöder nyttan av hostmediciner vid hosta i samband med luftvägsinfektion. De studier som finns är få, små och visar i vissa fall motstridiga resultat. I en del fall är evidensbasen varken bättre eller sämre än för gamla huskurer.

Efterfrågan är stor på symtomlindring vid hosta i samband med luftvägsinfektioner, men evidens för effekt av tillgängliga läkemedel är bristfällig. Läkemedelsverket skrev i sina behandlingsrekommendationer för nedre luftvägsinfektioner 2008 om bristen på vetenskaplig dokumentation som uppfyller moderna krav när det gäller hostmediciner. För naturläkemedel mot hosta finns inget krav på visad effekt.

Utan läkemedelsförmån

Eftersom hosta och slem i luftvägarna till följd av förkylning inte anses vara en svår sjukdom och effekterna av läkemedlen har bedömts som svag och otillfredsställande dokumenterad, ingår hostmediciner vid övre luftvägsinfektion eller postinfektiös hosta inte i läkemedelsförmånen.

Många hostmediciner är receptfria, och i Region Stockholm säljs 65 procent av förpackningarna till egenvård. Av de recept som skrivs på hostmediciner i Region Stockholm, har 76 procent av de sålda förpackningarna förskrivits i primärvården. Cocillana-Etyfin (etylmorfin, senegaextrakt och cocillanaextrakt) och Mollipect (bromhexin och efedrin) dominerar bland de receptbelagda hostmedicinerna.

Bild som visar försäljning av hostmedicin i Region Stockholm.

Hostläkemedel per försäljningssätt i Region Stockholm. Källa: Region Stockholms valdatabaser.

Viss effekt av expektorantia och mukolytika

En Cochrane-rapport från 2014 innehåller en uppdaterad sammanställning av 19 studier av receptfria läkemedel mot akut hosta hos vuxna. Totalt ingick 3 799 vuxna. Ingen av de två studier där kodein i hostdämpande syfte (30 mg x 4 i fyra dagar, respektive 50 mg singeldos) jämfördes med placebo kunde påvisa någon signifikant effekt för kodein.

Av tre studier som jämförde effekten av placebo med expektorantiat guaifenesin (säljs i Sverige i Nipenesin och Theracough) påvisade en av studierna signifikant nytta med guaifenesin. Visst stöd för effekt av guaifenesin under de första dagarna sågs i de andra två studierna.

Två av studierna gällde kombinationer av antihistamin och det slemhinneavsvällande läkemedlet psudoefedrin. Dessa gav motstridiga resultat, men biverkningar såsom yrsel och muntorrhet var vanligare i den aktivt behandlade gruppen. I tre studier av effekten av antihistamin jämfört med placebo på akut hosta sågs ingen signifikant skillnad.

En studie med mukolytikat bromhexin fann att hostfrekvens och symtomscore reducerades.

Luftrörsvidgande utan effekt

I Sverige ingår luftrörsvidgande efedrin, i kombination med andra aktiva substanser, i bland annat Lepheton (efedrin och etylmorfin) och Mollipect (bromhexin och efedrin).

I en Cochrane-genomgång från 2015 av effekten av luftrörsvidgande läkemedel på symtomen vid akut bronkit hos personer utan bakomliggande lungsjukdom, konkluderades att de studier som fanns inte kunde påvisa någon effekt av perorala beta-2-stimulerare till barn respektive perorala eller inhalerade beta-2-stimulerare till vuxna på akut hosta, om inte obstruktivitet påvisats. Vuxna som fått beta-2-stimulerare rapporterade i ökad utsträckning tremor, skakningar och nervositet.

Statistik över vanligaste hostmedicinen i Region Stockholm.

Mest uthämtade hostmedicinerna på recept i Region Stockholm. Källa: Region Stockholms valdatabaser.

Lång erfarenhet men lite evidens

Det finns studier som talar för att opioider under vissa omständigheter kan dämpa hostreflexen via central stimulering av µ-receptorer. Biverkningspanoramat är likartat för opioiderna, och doser som dämpar hosta kan också ge sedering och gastrointestinala biverkningar.

Cocillana-Etyfin innehåller etylmorfin, senegaextrakt och cocillanaextrakt. Det finns en lång klinisk erfarenhet av etylmorfin, som i kroppen delvis omvandlas till morfin, mot akut hosta, men randomiserade, kontrollerade dubbelblinda studier saknas. Risken för missbruk respektive förgiftning bör beaktas. Senegaextrakt och cocillanaextrakt anses traditionellt ha viss slemlösande effekt. Även för dessa saknas dock publicerade studier. Dessutom innehåller Cocillana-Etyfin alkohol.

Publicerade randomiserade kontrollerade studier av effekten av noskapin på akut hosta i samband med infektion saknas också. I en liten studie på citronsyra-utlöst hosta hos friska frivilliga sågs ingen hostdämpande effekt av noskapin 30 mg, medan viss effekt sågs av kodein 20 mg.

Bristande evidens för barn

I en nyligen publicerad Cochrane-översikt, som involverade sex studier på totalt 899 barn, konkluderar författarna att honung troligen lindrar hosta bättre än placebo respektive difenhydramin (Desentol), eller salbutamol. Honungen ges vanligen i singeldos till natten. Eventuellt kan effekten vara likvärdig som för dextrometorfan (hostdämpande med hallucinogena effekter, som i Sverige såldes som Tussidyl, men drogs in på grund av missbruk). Författarna drar slutsatsen att det inte finns starka evidens för att varken rekommendera eller avråda från honung. Observera dock att barn under ett års ålder inte ska ges honung, på grund av risk för spädbarnsbotulism.

I en annan Cochrane-översikt från 2014 ingick tio studier av receptfria läkemedel mot akut hosta hos barn. Totalt ingick endast 1 036 barn i studierna. Avsaknad av effekt gentemot placebo rapporterades i tre studier av hostdämpande läkemedel (dextrometorfan respektive kodein), tre studier med antihistaminer, två studier med antihistamin i kombination med slemhinneavsvällande medel samt en studie med hostdämpande i kombination med bronkdilatantia. Hostdämpande läkemedel medförde risk för centralnervösa biverkningar, såsom sedering.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för lung- och allergisjukdomar

Källa

  1. Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård. Behandlingsrekommendationer 2008
  2. Smith SM, Schroeder K, Fahey T. Over-the-counter (OTC) medications for acute cough in children and adults in community settings. Cochrane Database Syst Rev. 2014 Nov 24;(11):CD001831
  3. Becker LA, Hom J, Villasis-Keever M, van der Wouden JC. Beta2-agonists for acute cough or a clinical diagnosis of acute bronchitis. Cochrane Database Syst Rev. 2015 Sep 3;(9):CD001726
  4. Oduwole O, Udoh EE, Oyo-Ita A, Meremikwu MM. Honey for acute cough in children. Cochrane Database Syst Rev. 2018 Apr 10;4:CD007094

Senast ändrad 2019-12-18